Hela 27 år! (Enligt henne).
Ska jag vara helt ärlig så är jag helt övertygad om att min mamma är bäst i världen. Visst, andras mammor är säkert också bra och så....men min är liiite vassare.
Hon är så sjukt intelligent, omtänksam, rolig, smart, knäpp, perfekt och vettig.
Intelligent för att hon får bäst resultat i stan på högskoleprovet när hon precis kommit ur en pisstid i livet. Och för att hon läser vetenskapliga tidningar och hittar på egna arkeologiska teorier för att hon tycker att det är intressant.
Omtänksam för att hon är fruktansvärt uppmärksam om alla runt omkring henne. Känner av spänningar och tar upp problemen. Och hon vill alla väl.
Rolig för att hon tycker att jag är rolig. Höhö, nej men vi skrattar jämt. Har fått otaliga skrattanfall med min kära mor. Ofta till Family Guy när jag var mindre och vi då och då sade: tänk om de i kyrkan såg oss nu!
Smart för att hon läser så mycket och har en lösning på allt. Sedan tycker hon att jag är smart och det är ju väldigt smart av henne. Sedan ser hon igenom alla fasader. Så har ni försökt lura min mor någon gång lyckades ni inte.
Knäpp för att hon aldrig är rädd för att verka knasig. Hon är alltid äkta och hatar situationer där hon inte känner sig äkta. Och för att när jag var borta hos pappa i tre veckor för första gången gick hon runt i lägenheten som Ace Ventura för att hon kände sig ensam. (Hon visade stolt upp denna gångstil när jag kom hem)
Perfekt för att hon alltid tänker på mitt bästa. Perfekt för att hon var en så bra ensamstående mamma att jag som liten sade, bestämt, att jag inte ville bo med mannen till mina barn. Då skulle jag ju inte kunna få en så bra relation till dem som jag och min mamma hade och det ville jag ju absolut att vi skulle få. Perfekt för att hon alltid respekterat mig och låtit mig ta ansvar. Hon har fått mig att känna mig klok, vacker, rolig och fantastisk varje dag i mitt liv.
Vettig för att jag alltid tyckt att hon är vettig. Därför bråkar vi aldrig. För jag ser alltför tydligt exakt hur hon menar. Hur hon kunnat missförstå situationen. Och så har det varit sedan jag var gammal nog att prata. Hon må ha ett större temperament än mig, men det har gjort att jag redan lärt mig hur det kommer bli när mina barn blir tonåringar.
Det här är en bråkdel av vad mamma är egentligen. Ingen skulle orka läsa allt om jag skrev det här.
Hon är bara bäst helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar