måndag 10 september 2012

Deceived and pissed off


All ära åt franska, tyska, spanska och japanska men nu ska jag vara ärlig. Sms-språk är ju det mest intressanta. Eller hur man uttrycker sig och framstår i chatt.

Det är ju egentligen sinnessjukt svårt att Förstå exakt vad det är personen man snackar med menar. 

Det händer ju även jämt att man själv bli missförstådd och att personen man snackar med har en helt annan slags dag än en själv. Helt plötsligt har man gjort någon skitsur genom lite ironi, som faktiskt aldrig kommer fram bra i skrift.

(Sedan kan man ju ibland förutse att man kommer bli missförstådd och använda detta till sin fördel. Höhö)


Men ska man vara lite seriös en stund så måste jag ju påstå att sms och chatt är ganska farligt. ALLT du säger sparas, om du nu inte ber personen du snackat med att radera konversationen.

Även fast du kanske varit så oseriös som man bara kan vara när man hade konversationen så kan det du sagts tas ur sitt sammanhang och användas emot dig.

Det finns även den där riktiga faran. Att den du pratar med inte är den du tror. Bara ett namn och en bild som är så långt ifrån personen vid tangenterna man kan komma.

Det var jag med om i sommar.

Mitt bankkonto blev rensat.

Det var inte jättemycket om man bara ser på summan. Men för mitt psyke och för mig som person var det mycket.

Först och främst var den större delen av summan mina stipendiepengar jag fick på studenten. Pengar jag slitit för. Pengar jag inte räknat med men som kom som en bonus och fick mig att verkligen känna att allt var värt det. Alla helger spenderade hemma pluggandes istället för med kompisar.

Men det försvann mitt framför mina ögon för att någon bedrog mig, låtsades vara någon annan, tog någon annans facebook-konto.

Men på ett sätt var det en fruktansvärt nyttig erfarenhet. Nu tänker jag efter varje gång jag chattar med någon. Det tog ett tag innan jag ens kunde chatta utan att tro att alla var skurkar, men nu tycker jag att jag fått lite mer perspektiv på det.

Det jag vill komma fram till är, skriv inte ut din själ till någon på facebook eller på sms.

Försök att vänta med the heavy stuff tills du träffar folk i verkliga livet eller slagit en signal.

Jag är inte dum i huvudet och det är ingen annan heller. Det är inte det som är problemet. Problemet är att vi litar så stint på att den vi chattar eller sms:ar med är precis den personen som den utger sig att vara. Vi har ett så stort förtroende för att vi inte kan komma till skada, men internet är inte att leka med.

Så, snälla. Ha inte för mycket information om dig själv på offentliga internetsidor. Och har du det och vill ha det så, skämta till det. Vrid på sanningen lite.

Jag tog bort några inlägg på den här bloggen när det precis hade hänt och funderade på att ta bort den. Men sedan tänkte jag: Nej! Den här äckelpersonen ska bannemig inte få mig att ta bort det som får mig att leta efter roligheter runt mig! Jag har inte många läsare som skulle bry sig om den försvann, nej. Men jag har några trogna, som också är mina bästa vänner och som jag vill få att skratta eller tänka varje dag. Så den får finnas kvar.

Kanske mest för mig själv, för att visa att jag inte gått sönder av att någon lurat mig och fått mig att känna mig korkad och värdelös.

Ta hand om dig! 

2 kommentarer:

  1. Gav du honom/henne din bankkod eller hur kunde han ens göra det?
    //orolig

    SvaraRadera