Musik

Det där med musik är väl ändå fantastiskt.

Jag funderade idag på hur min syn förändrats efter tre år på estet.

Den har förändrats oerhört mycket. Musikens värld med koder och hemliga språk har öppnats upp.

Egentligen gläntar bara dörren. Men det är det som är så spännande.

Frågan är om det till nackdel för musiklyssnandet? Jag knockas ju inte till marken av samma saker som gjorde det för tre år sedan. Då räckte det med att en låt hade en överstämma för att jag skulle bli golvad till marken. Jag visste knappt att det kallades stämma och absolut inte hur man kunde lyckats hålla den samtidigt som melodin sjöngs. Men visst knockas jag. Det kanske bara behövs lite mer, fast då blir ju även fallet längre och landningen hårdare.

Nu lyssnar jag istället på rytmerna och hur förutsägbara ackordbytena kan vara. Att låta bli att lägga stämmor på radiolåtar är svårt och jag tror att jag börjar gå folk på nerverna.

Men jag är ju så oerfaren egentligen. Jag kan knappt någonting om man jämför med riktiga musiker.

Hur ser musiken ut för dem, undrar jag ibland. Som mina lärare som skriva ner hela låtar, med alla avancerade rytmer och hela rubbet, bara genom att bara lyssna på dem en eller två gånger. Hur ser det ut för dem?

Det är det här som får mig att vilja gå djupare i musiken. Det och känslan av att sätta en låt.

Man blir ju så nyfiken av vad som kan finnas bakom hörnet!

999

Alltså, jag skulle inte kalla mig själv ett Kent-fan. Har aldrig fastnat för deras musik. Eller jo, nja, jag gillar ju såklart "utan dina andetag", som alla andra brudar, fast jag föredrar en annan version. Vilket betyder att jag har aldrig aktivt lyssnar på dem.

Men så igår, i bilen, kom den där nya låten 999.

Och bajskorv vad bra text!

Så jag satt där helt plötsligt och skrek med:

DE 999 SAKER JAG ALDRIG SKULLE GÖRA, DE VÄGS UPP AV 999 VÄRRE SAKER JAG REDAN GJORT!!!

så kan det gå..

För övrigt håller jag på med some serious matching idag!

Figuren

Mamma - Nej, den där figuren har du verkligen inte fått från mig. Syftande på mina höfter och midja, mamma är mer rak nämligen.

Jag - Hm, ja, det känns mycket bättre att ha fått kurvor från pappa...Men så är ju hans smeknamn "Muffinbutt".

Pappa upp i da'n!

Fågelkvitter

Fågelkvitter får mig att vilja vara poet så att jag skulle kunna skriva en dikt för att ära fåglarna.

Den skulle självklart skrivas på väldigt gammaldags språk med många Ack och typ Ve min själ.

Ve min själ, att jag icke voro poet
Ack, att få hylla sådant i naturen som fåglarna och deras kvitter

Eller kanske inte....

Engelska har lite fler ord! Det borde gå bättre.




Vad heter fågelkvitter på engelska...

Jag har ju med det i den enda låt jag skrivit någonsin!

Tänk tänk tänk



BIRDSONG! FREAKIN' BIRDSONG!


Så galet stolt över att jag inte använde tyda.se nu...

All would hear would be choirs of birdsong
The kind where you'll be able to sing along

Hm...det var inte så poetiskt dock.

Tror jag håller mig till det jag kan.

Vad nu det är!!!

Guldhus

Just nu har jag absolut inga pengar kvar för resten av denna månaden. Inget, nada, zip, zero.

Men så av en händelse rotade jag runt i mitt badrumsskåp och vad hittar jag om inte en tjuga!

Det ska även tilläggas att detta händer mig ofta.

Mitt knep är att inte ha koll på mina grejen. Då dyker det alltid upp överraskningar!

Radio

Det finns inte mycket som jag finner så rogivande som att lyssna på radio på morgonen i bilen på väg till skolan. Helst P3. Fantastiskt roliga programledare! Det är liksom deras kemi som gör att det blir en nivå bättre än alla andra. För har inte roliga människor kemi blir det inget roligt av det. Men men.

Jag kan sitta där och ha det hur bra som helst tills....tills.....musiken sätts på!

Va?! Vem vill lyssna på klubbmusik på morgonen? Vem?!

Helt värdelöst.

Här sitter jag och tittar ut mot det vackra landskapet i soluppgången och är det bara dunka dunka i högtalarna. Och visst, man kan byta kanal, men det är ju sörja samma musik överallt!

Nej, hujedamig.

Awakening

Nu är det bra med den här skiten! Nu är det nog! 

Från och med imorgon ska jag inte klaga en enda gång på läxor eller annat skolarbete eller andra grejer man åtagit sig utanför skolan.

Ska jag någonsin kunna ta tag i det här måste jag sluta klaga. Att klaga för mig är som att sätta stopp för att kunna göra det överhuvudtaget.

Så nu blir det inget mer med det.

Och facebook. Inget av det förrän allt är klart.

Dags att sluta lipa och växa upp.

MVG-barn

Skäms så mycket just nu...

Cykla

Jag vill cykla.

Cykla, cykla, cykla.

Vill verkligen cykla!

Cyyyklaaa!

Känna vinden i håret och friheten.

Är trött på bilen. Den blir så varm i vårsolen.

*Går ut och tittar på cykeln*

punka

-.-

Har åtminstone en hatt.

 

Sadistiskt barn

Jag tror alla barn är en liten del sadistiska.

Mitt utlopp för denna sida hos mig yttrades i hur jag åt clementiner.

Jag liksom öppnade varje klyfta, tryckte lite på undersidan (mycket avancerad teknik som utformats under många år) och åt varje liten vätskefylld cell för sig.

Nu var det ju inte direkt detta sättet att äta clementin på som gjorde det creapy utan det var vad jag föreställde mig.

Jag tänkte nämligen att jag åt en stad och att frukt-cell-grejerna var människor, eller ja, levande varelser. Så jag föreställde mig hur de skrek och att jag splittrade familjer. Typ som Stitch i "Lilo och Stitch".

Fruktansvärt, verkligen fruktansvärt. Låter helt sjukt när jag skriver det.

Men jag växte ifrån det och nu när jag äter clementiner (fortfarande denna skalning- och tryckprocess) tänker jag mig att det känns som när Sid, i första Ice Age, äter en kotte. Tycker det ser fantastiskt ut!

Beroende

Nej, för en gångs skull handlar det inte om facebook-beroende.


Går med raska steg mot Stadsbiblioteket (hade inget val eftersom jag är helt okapabel att gå långsamt) och njöt av den värmande solen. Jag vet att när jag är framme kommer jag få punga ut med okänd summa för försening på tre böcker. Det tar emot vill jag lova. Gör lite ont. Men framförallt får jag inte låna en bok! Jag SKA INTE låna en bok. Jag SKA gå in, betala och gå ut. End of story.

Medan jag går känner jag den där känslan. Känslan av att se sig själv som smått ond för att ha misslyckats med att hålla tiden jag blivit tilldelad att ha böckerna på.

Och den där blicken, Blicken man får av bibliotekarien. Samma blick man får av en lärare när man glömt läxan. Besvikelse är vad det kallas! Som om de hade högre förväntningar på något vis.

Hur som haver kommer jag in till biblioteket Åh, "hyr en film för tjugo spänn för tre dagar"!!

Jao...inte längre förseningsavgiften som enbart ska betalas för...

Betalar ooooooch råkar svänga in till hyllan där jag vet att fortsättningen på den långa serien jag sporadiskt håller på att läsa finns. Där står den. Snabbt, utan att försöka tänka efter går jag till kassan, trycker i lånekortet i den där grejen och vips är boken lånad.

Nu är det ju inte så att jag är emot att jag ska läsa böcker utan det är mer så att jag absolut inte har tid med böcker förrän typ....mitten av maj. Men ja, nu ligger ändå en bok på mitt skrivbord.

905 sidor.

Besviken-på-mig-själv-blicken

Britt och Gärda

För ett och ett halvt år sedan (smärre ålderskris vid denna insikt) gjorde jag och min polare, Sjenny*, en liten miniserie om två tanter vars namn är Britt och Gärda. Tänkte lägga upp den serien här, så här kommer första "avsnittet":

9gag

Nu har jag hittat flera grejer på 9gag som jag skrivit om!

Här har vi om fisar:

 

 

Lyrics that make you go Uäk!

Dessa fantastiska textrader är från låtar skrivna av Ingrid Michaelsson. Har varit ett troget fan i många år och det finns ingen som kan sätta ord på känslor som hon. Här är några favoriter. Och ja, jag försöker locka er som läser detta till att börja lyssna på henne genom citat! You cought me!

I’m sitting pretty and I don’t know why.

Rapped me up in ribbons then he left me to die.

If you knew me would you save that seat for me?

The sky looks pissed, the wind talks back.

My room seems wrong, the bed won’t fit.

Maybe I think you’re cute and funny, maybe I wanna do what bunnies do with you, if you know what I mean.

Let’s get rich and give everybody nice sweaters and teach them how to dance.

I am in love with a boy manufactured to destroy.

What if there’s always cups in the sink.

All I can do is keep breathing.

I’ll buy you rogaine when you start losing all your hair.

Have you ever thought about what protects our heart? Just a cage of rib bones and other various parts. So it’s fairly simple to cut right through the mess and stop the muscle that makes us confess.

Do you know that I went down, to the ground, landed on both my broken hearted knees.

Are we there yet?

I don’t need a parachute, baby, if I’ve got you.

They say that home is where the heart is, I guess I haven’t found my home.

Baby, you’ve got the sort of hands to rip me apart.

I find you stunning but you are running me down.

You’ve made me into someone who shouldn’t hold a gun.

Men ibland undrar man ju vad tösa' vart med om!

Släktfika

Man sätter sig till bords efter några artighetsfraser.

Dregglar lite över de troligtvis vaniljfyllda bullarna på bordet, för vanilj och socker är det som gör livet värt att leva.

Så, efter att kaffet och saften hällts upp får man hugga in!

Och ja, bullarna var vaniljfyllda!!  Oh joy! (Bridget Jones citat)

De vuxna pratar om något, typ skvaller om den resterande delen av släkten som inte kunde närvara.

Bullar är bäst i världen!

Det tas fram kakor också!

Fyllda med russin....

*pet pet*

Äter praktiskt taget smulorna som omringade russinen, men det funkar, det är socker.

"Men vad gör du med kakan Stephanie??"

Heeheeee

Fikat är slut, te:t är slut.

Hmmm...

Now what?

någon frågar om vad jag ska göra nu efter studenten i vår.

*sätter en "smula" i halsen och måste springa iväg hostandes*

Kommer tillbaka och (score!) ett nytt ämne har påbörjats.

Oj vad smulig min plats blivit! Måste nog ta itu med detta och skapa en hög.

Tungt

Tung dag. Men under tunga dagar växer man. Lär sig nya saker om livet. Får nya synvinklar.

Stora världen

Nu är min lilla flicka ute i stora världen!

Ja, det är Channa jag menar.

Hon har satt sig på ett flygplan (helt själv!), åkt hela vägen upp till Piteå (helt själv!) och hittat till stället hon ska sova på (helt själv!).

Och så har hon lämnat mig i skolan.... (helt SJÄLV!)  uäk

Jag och Channa när vi är som bäst

*slap*

Känslan när man kommer på sig själv med att kolla runt på någon konstig babysite och letar konstiga barn-namn.

*slap in the face* Och säger med skarp röst till mig själv: Stephanie! Du är nitton! Klicka på krysset! What is wrong with you!!

I will use this

Trollbro

När man suttit vid 9gag ett tag kan man inte riktigt undgå likheten mellan min lillebrors självporträtt och ett trollface!

Favoritkoppen bigtime!

Rosa

Jag går runt i en affär i stan och letar tantjkläder.

En liten grabb springer fram till sin mamma med en tröja han tycker är fin och frågar mor sin om han kan få den. Den är rosa.

Mamman - "Hehe, nej den är ju lite tjejig..."

Pojken går iväg med ett besviket uttryck.



Sånt gör mig AAARGHH!!!!!

Upprättelse

Har fått ett efterlängtat brev!

(Som ni får läsa spegelvänt eftersom jag absolut inte för mitt liv vet hur man vänder skiten i något program...)

Vad nu detta?

What?!

It pains me!

Hyfsat nöjd ändå...

Ajja bajja

*håller handen över ögonen och pratar fort och tonlöst*

Jag glömde att det var St Patrick's Day igår så nu har alla mina planer på dubbelt medborgarskap gått i kras. När myndigheterna får nys om det här är det kört! Kört I say!

Men, MEN! Jag hade gröna tights på mig....fast, eftersom det gjordes undermedvetet och utan egentlig mening räknas det knappt.

Skriver lite här som får vara grönt...

Korridoren

I den här staden finns det typ ett gymnasium. (Och ett till som är något slags.... gymnasium..)

Det betyder att du känner igen alla. ALLA. Och Alla känner igen dig.

Man stöter jämt på gamla klasskompisar i korridorerna och då uppstår det. Korridors-vi-brukade-känna-varandra-men-nu-har-jag-gått-vidare-blicken. Tycker verkligen det är jättejobbigt och superawkward!

Ska man säga hej till personen man var hemma hos jämt i som 10-åring?

Människor man spenderat nästan varje dag ihop med i sex år går man bara förbi.

Så konstig situation!

Det finns i alla fall olika sätt att hantera detta på.

Jag brukar köra på:

Oj, ett sms!

Herregud vad fint det är ute nu när det är monligt och alla träd är spritt språngande näck, måste titta ut genom fönstret. 

Å nej, lång korridor. *går 20 meter med blicken neråt* tittar upp precis när man går förbi och så kommer ett konstigt ljud nerifrån strupen som ska betyda "hej" eller "tja". Eller så ger man bara ett konstigt leende med crazy eyes.

Pratar med kompisen bredvid om ett väldigt spännande ämne. Så jag har ju såklart inte koll på den gamla bekanta som går förbi!

Springer rakt förbi.

Eller så gör jag såhär.

Dusch

Alltså....att duscha...

Gillar det verkligen inte. Eller jo, ibland, men bara de gångerna det är skönt.

Men egentligen har jag aldrig varit en duschare. Jag låter sjukt ofräsh nu, men det skiter jag fullständigt i.

Tycker det är jobbigt och omständigt med duschar och det har jag alltid tyckt. Gör det ju såklart regelbundet som alla andra ändå.

På läger brukade jag och Snnadraa hålla ut så länge vi kunde. Bäst var det när man klarade sig tills man kom hem.

Sjukt snuskiga barn!

Men det kan vara lite gött ibland tycker jag. Att vara äcklig. För allt ska jämt vara på fint och perfekt men det orkar man ju bara inte jämt. Inte jag i alla fall.

Och att sjunga i duschen! Aldrig fattat grejen. Kan inte förmå mig själv till det ens när jag är ensam hemma.

Dansa däremot, går utmärkt! Bara man har lite musik på mobilen eller nåt. Bara att skaka loss!

Slusk

Feva-Klena, Channa, och Shtepfanie

Sånt här händer ibland.

Orkar ni inte se hela förtjänar ni inte att se hela. 

 

Photobooth

Ah, det vi älskar mest med våra macbooks näst efter att ständigt kunna vara uppkopplad på fejjan.

Här är några av de vackraste i samlingen:

Jag och *Chulia som försöker se snygga ut.

Rumpor eftersom alla gillar rumpor

Gick på bio såhär. For reeeal!

Hittade den här. Skrattade. *Snnadraa liknar hon i mupparna.

Försöker flörta med *Sjally. She's not havin' it!

Jag och *Fjänton i skolan. Så kan det gå.

Försökte nog liva upp en pluggkväll.

Tjåkigt att locka håjet!

Hihi, *Channa äter bajs.

Mm.

**Fjårtisbild i badrummet.

 * Figurerade namn som kan vara bra när jag lägger ut dem på bild.
**Hihi, de säger fjårtis i Stockholm.

Vår

Nu är det typ...vår....och kärleken spirar.

Mat

Mat. Älskar mat. Allt som har med mat att göra. Kan äta ständigt. Finns dock ett litet problem.

Jag kan inte laga mat!!

Eller jo, om jag har ett recept på något gott och alla ingredienser hemma. Men det är ju just det att det aldrig någonsin kommer finnas hemma när jag flyttar hemifrån. Den här inställning får mig att skämmas över att jag är så fruktansvärt bortskämd. Jag erkänner. Jag är fruktansvärt bortskämd. Precis som alla andra svenskar. (Ha! där kom det! Man kan ju inte klanka ner på sig själv utan att påpeka att man inte är ensam om det.)

Mat tar tid, tankeverksamhet och pengar.

Kommer leva på mackor, risgrynsgröt, tonfiskpasta-röra-grej och pannkakor så fort jag blivit utsparkad.

Visst, det finns en kurs i skolan som heter Matlagning men den är då banne mig inte *obligatorisk.


Nu ska jag gå och wooka kyckling och värma Uncle Ben's.







*Jag lovar, satt i typ tio minuter och försökte komma på det ordet! Total brainfart!

Solskydd

Jag har upptäckt något märkligt. Eller, jag visste om det förut men jag började inte fundera över det förrän idag. Det är nämligen så att jag har satt en stor tönt-stämpel på solskyddet man drar ner i bilen för att inte bli bländad. Jag ser det nästan som ett misslyckande så fort jag drar ner det.

Vad e de om liksom!

Det skyddar ju mig från att bli bländad och köra in i något.

Blir det så här när man vuxit upp med att se cykelhjälmen som ett stort hot mot sin coolhet? Att allt skyddande blir töntigt?

Växer vi upp med att känna behovet att leva farligt? Och bara för att vi lever i trygga Sverige blir det cykelhjälmen och solskyddet i bilen som får lida!







Btw, heter det solskydd eller bländskydd??

Skit skit skit

Minen för förtvivlan över att antagningsprovveckan för typ alla folkisar i Sverige är samma vecka som vi har slutproduktion liknar cravingsminen. Kläderna är snarlika måste jag även påstå.

Pregnancy cravings

Nej jag är inte på smällen. Men det betyder inte att man inte kan få cravings! För mig kan det dyka upp när som helst och ibland är det riktigt konstiga saker jag vill ha.

Idag, eller just i detta nu, är det JORDGUBBAR!

Jordgubbar, jordgubbar, jordgubbar JORDGUBBAR!!!!!

Varför händer detta just mig!?

NU!

I MARS!

Det är vaddå........typ.......tre, TRE, månader kvar tills jag ens har möjlighet att stoppa ett underverk som en jordgubbe i truten!

Why! Why me!

Mitt fejs när jag tänker på jordgubbar

Fisreaktioner

Fick inspiration av det där BH-testet. Det är rätt intressant hur olika folk är. Funderade vidare och valde att inrikta mig på fisar.

Nu menar jag inte hur folk runt omkring en reagerar när man själv släpper sig. Det är förstås också roligt men jag tänkte fokusera på FisAren.

Tomaten: Reagerar väl som de flesta. Blir röd om kinderna och kanske ber om ursäkt. Du vet att det inte var med mening.

Gapflabbet: HA! Hörde ni den eller!!? Rekord!!!

Liparen: Tycker det är så pinsamt att den säger upp bekantskapen med dig för att du hört han/hon fisa. Lite överdrivet kanske med tanke på att alla fiser.

Grejaren: Fisen var troligtvis tänkt som en smygare men då detta misslyckades måste nu personen greja med allt runt omkring sig, samt hosta eller göra andra ljud. Görs detta för att försöka utplåna ljudvågen som redan transporterats in i allas öron?

Förvarnaren: Frispråkigt och kul. Ibland kan det dock kännas onödigt då man efteråt kan tänka: Men va? Den där hade du ju kunnat komma undan med som smygare. Både till lukt och ljud.

Förnekaren: HAHA! *nervöst skratt* Nej, nej, det var inte jag! Men nej säger jag ju....NEJ!! DET VAR HAN SOM GICK FÖRBI!! *pekar mot en någon tio meter bort*

Smygaren: Ja...den här kör väl alla på någon gång. Det jobbiga är dock när man varit helt inställd på en lukt- och smärtfri upplevelse och fisen förråder en. DAMN YOU, FART!

Bilaren: Man sitter i bilen och helt plötsligt, utan anledning (tror man) vevas rutan ner. Precis när man börjat protestera för att det är vinter och kallt kommer väggen emot en. *Död*

Pappfisen: Kusinens far som släpper äggfisar och den enda förvarningen man får är "oj" och ett flin.

Brorsfisen: Denna fis är gjord enbart för att skada dig och du vet det. Ibland kan det även hända att denna kärleksfulla bror sätter sig på ditt huvud medan du vädjar om en nåd som han aldrig kommer visa dig. Fruktansvärt



Det här är utifrån mina egna erfarenheter. Vissa brukar jag själv, andra inte. Men jag kan nog säga att jag inte brukat gapflabbet, förvarnaren, bilaren, pappfisen och brorsfisen på senare år (kan ha hänt) bara varit med om dem. Liparen körde jag stenhårt på under mellanstadiet och i början av högstadiet.

Det ska dock påpekas att både gapflabbet och förvarnaren använda ofta i koppling till rapar. Kör nog även på ett "oj" och ett flin. Men mest är det pekandet och skuldbeläggande av den som sitter bredvid. Men roligast blir det ju faktiskt när man pekar på en tom plats bredvid sig. Tror alla mina vänner är redigt trötta på detta fruktansvärt dåliga skämt. Jag ber om ursäkt....

Did you just let one rip?

BH-testet

Hittade ett roligt quiz på hannafriden.com! Hittade för övrigt denna blogg för ett par dagar sen, galet bra!

Det här är mitt resultat:

Vi brudar, suck

Detta är Ritualen många brudar (hoppas jag, så att jag inte är ensam!) går igenom innan de ska någonstans där de vet att deras crush kommer finnas:

Lång dusch där allt skrubbas rent minst tre gånger. Benen, armhålor och, beroende på inställning, överkursade ställen rakas omsorgsfullt. Håret schamponeras två gånger och kanske rentav färgschamponeras. Fötterna filas frenetiskt.

Väl ur duschen torkas allt sedan kletas kroppen in noggrant med blom- eller fruktdoftande krämer från the Body Shop. Under tiden har man fått sig en glimt av tånaglarna som måste klippas akut. Nagelbitar sprids överallt och inte ens hälften hittas.

För att riktigt få krämen att torka står man näck i badrummet ett tag, helst blixtstilla, eftersom man annars kan snubbla och halka runt som en idiot.

När man torkat har spegeln äntligen blivit imfri så att man kan fokusera på fejjan. Ögonbrynen noppras och under tiden har man hunnit få sig en blick på Porerna, som förstorats av värmen och fukten och ser gigantiska ut. I ren panik kläms hela ansiktet sönder. Ångern sätter in och till slut får man bara rycka på axlarna och hoppas att rodnaden gått ner tillräckligt innan det är dags att åka.

För att få tiden att gå väljer man kläder. Lång process som innefattar tio klädbyten med olika klädkombinationer. Man måste även fundera över och komma fram till hur man vill uppfattas. Ska det se ut som att man varit lite cool och inte funderat alls eller köra på flickig kjol-snuttigull-stil?

Klockan börjar bli mycket och varken sminket eller håret har påbörjats!

Eftersom ansiktet fortfarande är en aning svullet blir det håret som får angripas först!

Lockigt, naturligt eller plattat???

Lockigt blir det. Står i två timmar med kramp i armarna och slutresultatet blir inte ens bra. Suck.

Men vid det här laget är i alla fall ansiktet redo för att bli nedsmetat! Foundation, kladd kladd, puder, puff puff. Är lösögonfransar överkursat? Nej. Efter tio minuters svärande och pillande blir svaret; JA, SJUKT ÖVERKURSAT! Eyeliner räcker. Försöker, med den fingerfärdighet och noggrannhet som inte gick åt till ögonfransfiaskot, att måla, med pensel, ett rakt streck över ögonlocken. Tops är en bra uppfinning är det enda min hinner tänka för nu var det fem minuter sedan man skulle suttit i bilen!

Mascara kletas på och lite ögonskugga hinner hamna på ögonlocken innan man störtar ut till bilen med svullet, påklistrat ansikte, galet hår och kläder som klistrar fast på kroppen eftersom body butter aldrig sjunker in i huden!

Väl på festen/annan social grej spenderar man hela kvällen i ett hörn långt ifrån grabben man gjort sig så mycket besvär över. Kommer hem och tycker att allt var helt klart värt det eftersom han nästa dag gillar ens profilbild. 

Vad gör ni killar innan ni ska träffa eran crush? Kletar in gegg i håret ni duschade för två dagar sedan?

Den stora frågan är väl kanske exakt hur onödigt allt detta är. Märker killar någonsin alla ansträngningar? 

Orkaaaa

Vill inte!

Jag vill inte duscha och känna mig fräsch. Jag vill inte skriva projektarbetesrapport. Jag vill INTE kliva ur sängen, det är jätteskönt och jag och kudden har det supermysigt!

Mest av allt vill jag inte känna att jag måste leverera idag. Varken utseendemässigt eller intellektuellt.

Tittar tjurigt mot dörren

Där ser man

Ibland förundras man över hur man blir uppfattad av folk.

Inkognito* här, verkar ha en lite besynnerlig bild av mig...

Det här kommer låta konstigt...

ähummm...Jag drömde att du kom till en fest jag hade.. och så sa du att jag skulle massera dina fötter jag sa nej sen sa du jo

och då gjorde jag det..sen efter två minuter försvann du bara så där..pop sa det


tänkta bara du skulle veta

Det första jag gjorde var att skratta, sen att fundera över om detta verkligen skulle kunna hända.

Kom fram till, nej, eftersom jag inte tycker om när folk tar på mina fötter, det kittlas och jag tycker inte om min lilltå.

Sedan verkar jag ju framstå som väldigt bossig i verkliga livet eftersom jag var det i drömmen.

I don't take no for an answere!! (tydligen)

 Men det skulle vara asballt att kunna bara försvinna sådär!





*begärt namn av den mycket vuxna mannen

Soulmate

Jag träffade precis ett sådant där syskon man inte vetat om att man har. Jag kallar det syskon för jag vet inte vad jag annars ska kalla det. Själsfrände skulle nog också kunna vara ett bra ord.

Hon var sjuttiosex år och har levt ett liv som är så olikt mitt. Ändå kunde vi prata om så mycket. Helt olika intressen men samtidigt någon slags förståelse för varandra. Jag kände igen drivet, den där ambitionen. Hon tog studenten på femtiotalet och det var det inte många tjejer som gjorde då. Som åttaåring kom hon till Sverige från Finland och hade mist många nära och kära. Jag skulle tro att det var där hon fick styrkan ifrån. Styrkan att göra något utav livet och skaffa sig en utbildning trots att hon var kvinna. Samtidigt blir jag helt fascinerad över att människor orkar gå vidare efter en förlust. Det är ett verkligt under.

Jag hoppas att jag, i framtiden när det behövs, kommer ha den styrkan att inte tyna bort och försvinna när allt kollapsar. För förr eller senare kommer man få uppleva förlust.

Jag älskar verkligen att möta sådana människor som man bara klickar med och trivs med.

För att citera denna underbara kvinna:


                                  ”Det du en gång lärt dig kan ingen ta ifrån dig”

Toalettbesök

Det är nog en lag att allt går fel när man antingen är på en offentlig toalett, i USA eller hemma hos någon kille.

På offentliga toaletter, oftast bås, råkar man alltid släppa sig när man försöker att sitta där och kissa eller bajsa tyst.

I USA blir det stopp i toan, jämt. T.o.m när man bara pissar kan det bli stopp om man använt mer än en dm toalettpapper. Paniken som uppstår när det blir stopp i en toalett är svårtoppad skulle jag påstå.

Hemma hos en kille får man antingen diarré eller har mens och inser att dumhuvudet inte har någon papperskorg i badrummet! Vilket då resulterar i att man får gå ut med ett litet papperspaket som man försöker gömma lite smidigt tills man nått papperskorgen i köket.

Vär-de-löst!

Tåget

Är det bara jag som brukar sitta på tåg och lyssna på musik med solen i ögonen och bara gå helt upp i musiken, så när man tittar runt sig efter några låtar med lurarna ur öronen funderar man över exakt hur drömmande man egentligen sett ut eftersom det sitter folk runt en överallt?

Jag gör antingen det eller tjuvlyssnar på andras konversationer.

Anlänt i Haninge

Snnadraa är den fantastiska konstnären

Andra barbesöket

Nu är jag i Stockholm och vad är då roligare än att gå ut? Inget! (Fast...det var ganska planerat eftersom vi kollat upp att the Majority Says skulle spela på just denna bar.)

Efter några om och men kom vi fram och var då på vippen att gå raka vägen förbi stället! Som tur var hade jag mina ögon med mig och märkte misstaget innan vi hunnit för långt bort.

Den här gången var vi inte två ensamma jäntor utan hade med oss två livvakter (som vi betalade inträdet för).

När vi kom innanför dörrarna rådde fullständig förvirring, åtminstone för mig. Jag försökte hänga upp min egen jacka på en galge varpå garderobgrabben sade till mig: Om du vill ha tillbaka med din jacka ut sen så kommer inte det där funka särskilt bra.
Och där står jag och ser stolt ut över att ha hängt upp min jacka själv och så står alla mina vänner och fnissar okontrollerat åt mig. INTE okej. Sen fick man tydligen inte lägga sin väska på hyllan HELLER.

Stockholmare ska vara så petiga. 

Vi kom in till slut i alla fall, the Majority Says spelade jättebra och vi hade det trevligt med att stå och titta på alla som ställde sig i trappan och fick en utskällning av servitrisen för varje gång hon/han gick förbi. De lärde sig aldrig! Hihi.


                                               Lite bilder som Sandra tog under kvällen!

Härrå

Ibland är det skönt att åka ifrån den lilla stad man bor i och dra till huvudstaden bara för att hänga med ett gäng grabbar som är tio gånger bonnigare än de här hemma.

Panik

Grey's Anatomi börjar om en halvtimma, tv-skit-grejen funkar inte. Min tekniska mamma är inte hemma. Panik råder! Slår mig själv i skallen för att jag inte är teknisk! Varför händer detta just mig!

*Timon och Pumba gråt*






Bara för att jag inte är klar med historia-arbetet...

Stephanie på jobbjakt

I svarsmailet jag fick från en arbetsgivare efter att ha skickat mitt CV ingick denna formuleringen:

"...jag måste säga att något liknande CV har jag inte sett förut!"

Good or bad? We'll see!

Va?

Hittade den här lite snuttigulliga texten på Facebook där de frodas och trivs som bäst. 

Är det bara jag som föreställer mig en sjukt jobbig valp-grabb som gör allt det här? Och tänk er de gånger man faktiskt är irriterad och står och svär åt den där killen, som för stunden är centrum för hela universums irritation, och så tar han tag i dig och bara kösseräj. Jag är ganska säker på att man i sådana situationer verkligen inte är på gulligull-humör!


Sen ska vi inte tala om hur mycket man sätter kvinnor i underläge i en text som denna. "Hjälp mig" "Rädda mig" "Allt löser sig med en hollywood-kyss". 

Nej, det är sådant här som föder stalkers! 


"När hon går ifrån dig och är arg - Gå efter henne.
När hon stirrar på dina läppar - Kyss henne.      Tänk om han bara hade ett munsår?
När hon puttar dig eller slår dig - Ta tag i henne och släpp henne inte!   Gäller detta för våldtäktsmän också?
När hon börjar svära åt dig - Kyss henne och säg att du älskar henne.       -.-
När hon är tyst - Fråga vad som står på.
När hon ignorerar dig - Ge henne din uppmärksamhet.   
När hon drar sig ifrån dig - Dra henne tillbaka.                          Awkward om ett breakup är på G.
När du ser att hon börjar gråta - Håll om henne och säg ingenting.
När du ser henne gå - Smyg upp bakifrån och krama om henne.
När hon är rädd - Skydda henne.                                                     Men kom igen...det här är Sverige
När hon lutar sitt huvud mot din axel - Lyft upp hennes huvud och kyss henne.
När hon tar ditt favoritplagg - Låt henne ha kvar det och sova med det en natt.   EN natt?
När hon retar dig - Reta henne tillbaka och få henne att skratta.              Klyschigt  
När hon inte hör av sig på ett tag - Försäkra dig om att allt är okej.         Oh no! Oh no! Gäller nog inte i alla lägen...
När hon tvivlar på dig - Försvara dig med sanningen.                              HA!
När hon säger att hon tycker om dig - Så gör hon det mer än vad du skulle kunna förstå.  
När hon tar tag i din hand - Ta tag i hennes och lek med hennes fingrar.
När hon "bumps" in i dig - "Bump" in i henne också och få henne att skratta.    Någon har sett waaay to many tonårs-chick-flicks
När hon berättar en hemlighet - Håll den hemlig. 
När hon tittar dig i ögonen - Titta tillbaka och vänd inte bort blicken förrän hon gör det.   
När hon saknar dig - Är hon sårad på insidan.              Förstår inte logiken.
När du krossar hennes hjärta - Försvinner aldrig smärtan.          När du är fyrtio är den loong gone!   
När hon säger att det är över - Vill hon fortfarande att du ska vara hennes.    Och om det verkligen är över? Ska grabbsen läsa detta och fortsätta hoppas?
När hon laddar upp den här texten - Vill hon att du ska läsa den       Läs den för att bli road i sådana fall. 






Nu låter jag kanske som en riktig , 'scuse  my language, bitterfitta (hemskt ord). Men man blir ju bara trött på't ibland! 

Missförstå mig rätt, jag älskar att sitta framför töntiga filmer, äta glass och tycka synd om mig själv. Men absolut inte jämt och jag vill absolut inte få för mig att livet är som en film, vilket personen som skrivit detta verkar tro. 


Livet är livet, film är film. Håll isär dem så blir det bra!

Ojdå

Hade lite bråttom, gick med snabba steg mot skåpet i skolan, drog upp bilnyckeln sådär tjusigt, riktade den mot skåpet och tryckte.





Herregud vad jag hoppas att ingen såg det!

Stämman

Jag har nu fått den högsta stämman i stämmornas historia. (Okej, alla operasångare i världen tycker säkert att jag är en mes men skit samma).

*Channa satte bra ord på situationen tycker jag: Den är så hög att jag inte ens kan tänka den!

Får gå runt och prata som en engelsk tant i några veckor nu. 

Jag och *Channa när vi försöker tänka på stämman.

                                

Bitch-dag

Idag förvandlades jag till Stephanie-the-ghetto-bitch. Hatar sådana här dagar. Dagar då man bara blir helt knäpp. Jag fick t.o.m. ett så fruktansvärt raseri-utbrott att jag slog en kille i min klass! Jag SLOG honom. HÅRT. Inte i ansiktet...som tur är...bara en hård bitch-slap på axeln. 

Det där med yoga kanske inte vore en dum idé...



Det knäppaste är att jag såg ut som en snäll tant i dag...

                                                                  Tant...

                                                      ...becomes Gangstah

Jesus och lärjungarna på gymnasiet

Såhär hade det kanske sett ut om de levt idag!   

Jesus - Bygg/Barn och fritid
Petrus - Natur (tror sig ha briljanta idéer och är en aning för ivrig för att yttra dem)
Markus* - Samhäll (när faran tryter näckar han)
Johannes - IB (anser sig vara lite bättre än andra och kallar sig själv för lärjungen som Jesus älskade mest)
Matteus - Samhäll ekonomi (inte direkt populär bland de andra och brukade fiffla med pengar som tullindrivare)
Lukas - Natur (gick i samma klass som Petrus men har faktiskt utnyttjat sin utbildning och blivit läkare)
Judas Iskariot -MoP (Estetförrädare)
Den andra Judas (aka Taddaios) - Estet (heter samma sak som en kändis men ingen vet något om honom)
Maria Magdalena - Hantverk (-.-)
Jakob - Teknik (somnade i Getsemane när han skulle be med Jesus eftersom han varit uppe och spelat WoW i några dygn)
Bartolomaios - Något proffsigt gymnasium i Stockholm (avvisade Jesus i början för att han kom ifrån Nasaret)
Filippos - Humanistiska (ifrågasatte brödundret)
Tomas - Media (tvivlande men modig)
Den andra Jakob och den andra Simon - IV (gick under radarn)


Det här innehåller ju många fördomar men det är inte meningen att trampa på några tår.


*Markus är inte en av de tolv lärjungarna men hängde ändå på och skrev ett evangelium.

Den sista.....lovar

Har kommit på ytterligare en sak till som stör mig till medvetslöshet!

RUSSIN!

De är så hemska att de får ett helt eget inlägg.

För det finns faktiskt inget så jobbigt som att hälla upp god müsli och inse att den är förgiftad av russin så att man bara måste stå och plocka ut alla, eller köpa gott hälsobröd och bli tvungen att dissekera hela skiten. Det förstör liksom aptiten lite.  

Rädslan

Jag är riktigt rädd för att jag inte kommer kunna sova ikväll. Känns som att jag antingen går på någon tveksam drog eller en obarmhärtig sockerkick.

Allt har gått i superspeed hela dagen och jag har hunnit med massor.

Har tvättat bort ägg från bilen (rolig historia det där!), skrivit en uppsats, gjort ett kör-arrangemang, skrivit det förra skitlånga blogginlägget, satt igång tvättmaskinen, fixat till och skickat in mitt CV till en grej, räddat världen från världssvält och Grekland från ekonomisk kollaps samt skaffat man och barn.

 Är livrädd för mig själv!

Kommer du ihåg?

En liten redogörelse för den fruktansvärda tonårsperiod vi alla gått igenom. Såhär var min:

2005
Jag gick i femte klass, åkte själv till USA och tyckte jag var asball. Kom hem med nya kläder, Mean Girls filmen och valde att första dagen i skolan efter resan att ha en stickad röd poncho och en röd cowboy-hat. 

Har inga bilder på detta men jag vet att jag kände mig skitcool. Och vem skulle inte det egentligen?

Jag hade lite dille på konstiga hattar och spatserade runt på stan i en jannelångben-mössa från disneyworld någon gång. Snnadraa* skämdes förstås rätt så mycket men det brydde jag mig inte ett dyft om.

Har tråkigt nog inga bilder från denna tid. Men kompenserar med denna Goofy-hat bild:

2006
Allt var pinsamt och jobbigt. Allt växte utåt och hormonerna sprätte. 
Det roligaste tidsfördrivet var såklart sanning eller konka med killarna i klassen. Särskilt den där varianten när ett klädesplagg skulle av för varje gång man vägrade på konsekvens. Brukade sluta med att man satt med bara fötter och tjurighet från mitt håll.

Att smita in på högstadiediscon var också populärt. Man hade precis börjat sminka sig och såg förfärlig ut i sina färgsprakande kläder och stora ringar i öronen. Killarna hade lugg som stod rätt upp. Hett som bare den!

Jag var kär i alla i killar i klassen och under hela sommarlovet valpade jag och Snnadraa efter snyggingar på läger. Allt var på liv och död och nudlar var godast i världen. 

Ville gå musikprofil på högstadiet men lottades inte ut och låg på badrumsgolvet och grät.
Högstadieångest gjorde att fjortisperioden gick över till en liten emo-period, men tro mig fjortistendenserna fanns kvar!

Ballaste låten på dansgolvet var denna dänga:

  2007
Allt förändrades. Valde en helt annan skola än mina förra klasskamrater. Hamnade i en dålig, bonnig klass och allt var nytt och konstigt. Blev plugghäst helt plötsligt och spenderade rasterna på korridorsgolvet med en bok i handen. Agatha Christie var boken. 

Jag och mamma följde våra favoritserier slaviskt och "motion" var en svordom.

Fick till slut några vänner i parallellklassen som älskade discon. Jag hängde på och hade så korta kjolar att jag rodnar en aning när jag tänker på det. Men var det något jag inte gjorde så var det att dricka alkohol eller ha pojkvänner. Känns bra. 

På sommaren fastnade jag med benet i golvet i en lada som tillhörde en av de där vännerna. Jag sågades loss och medan de sov smög jag, Snnadraa och Lansis* därifrån och försökte gå in till stan (ca 2 mil) för att vi var sugna på pizza. Och det var sista gången jag och mina parallellklassvänner hängde. 


2008
Året då allt vände. En ny tjej började i klassen, Fjida*. Vi blev "vänner" på en gång. Eller mer drogs till varandra för alla andra var jobbiga. Vi spenderade rasterna med att diskutera och debattera. Jag stod för kristendomen och hon för allt annat. Jag tyckte hon var så jobbig och hon tyckte detsamma om mig. Vi hämtade argument hemifrån och hade egentligen inga egna åsikter. 

Jag var olyckligt kär i massor av killar. Lyssnade på musik i all oändlighet inlåst i mitt stökiga rum med röda väggar.  

På gympalektionerna lärde Fjida mig att man kan röra på sig. Första gången jag sprang hela varvet i skogen trodde jag att jag skulle dö. Men känslan var också helt berusande på något vis. Så jag började konståkning igen och kroppen kändes bra. 

Gick på konfa varje onsdag och fick vänner i kyrkan. Här dök Feva-Klena* upp!

2009
Året som spenderades med att bara stå ut och vänta. Jag hade tusen aktiviteter och pluggade tills jag var blå. Jag och Fjida tävlade så det stod härliga till. På rasterna satt vi och stickade medan alla stirrade konstigt och frågade "håller folk fortfarande på med sånt där??". Under lunchrasterna vägde vi på stolen och drömde om att bara dra från skolan och åka till Götebrog för dagen.

Varje morgon hela läsåret satt jag och Channa* i bönerummet från klockan 7 till 8.

Gymnasievalet hängde över en. Under jullovet snodde jag några av min kusins texter jag hittat i hennes mobil och gjorde musik till dem. Helt plötsligt var det Estet musik jag skulle gå och ingen fattade riktigt varför. Jag var ju inte intresserad av musik?

Jag satt inlåst i datarummet jämt med hög musik på och klinkade med på min keyboard med lägsta volym. Mamma stod utanför och hörde ingenting. 

Intagningsprovet var det jobbigaste i livet dittills. 

Mamma hittade en man och jag fick två nya äldre syskon.

På hösten började jag Gymnasiet och livet blev bra. 

 2012
Nu är jag inne på sista refrängen på Gymnasiet men vill helst stanna kvar (fast ändå inte....gaaah!) och det har varit de bästa tre åren i mitt liv!

Men ska jag vara ärlig kan det fortfarande dyka upp en ful hatt då och då... 




*figurerade namn 
 

Onödig grej

En sådan där onödig grej som jag bara älskar är utropstecken (!)

Använder det till överdrift jämt, jämt, jämt, jämt! Det ser helt sjukt ut ibland. Men det är ju kul att vara upbeat någonstans, även om det bara är i text!

Ett gott skratt

Man får sig alltid ett gott skratt när man går förbi en plansch i skolan där det står "Swooping" när det handlar om att byta kläder med varandra.
"Let's swoop clothes!"
Någon som hört någon säga så?
Inte så att man kanske säger..."Let's SWAP clothes!"???


Fniss på det! =)

Fel fel fel fel fel

En sådan där dag som bara ska bort!
Idag har jag hunnit med att:
 1. Få ogiltig frånvaro från en sånglektion (ingen får ogiltig frånvaro från en sånglektion!?)
 2. Tappade datorn
 3. Tappade mobilen
 4. Åka på konsert utan plånboken
 5. Må allmänt skit över dessa saker

(Nu när jag läser det låter det inte så farligt, men jag lovar, när man är mitt i det suger det feeettt!)

Men imorgon!!!! Då är det förhoppningsvis min dag!

Nu ska jag bara lyckas ta mig till sängen utan att kvävas av tandborsten, drunkna i toaletten, slå tån i tröskeln eller bli attackerad av en hjord argsinta noshörningar...