onsdag 26 december 2012
Mellandagarna
Mellandagar kan kännas lite sega så vi tar en fotobild på dregelskapande män tycker jag.
tisdag 25 december 2012
Jul igen!
Först vill jag skriva om min kärlek till sådana där lösögonfransar som man sätter på några stycken i taget!
Fabulöst!
Sedan vill jag säga att jag hade en fruktansvärt trevlig jul! Fina människor, fina julsms, fantastisk mat och Bara skitbra julklappar!
Nu i dagarna ska jag jobba och sen bär det av uppåt landet för att fira nyår!
Kommer bli AWESOME!
Justja, sen kan ni ju ta er till Otterstad den 30:e för då är det konsert och Moi ska sjunga ett par låtar!
Fabulöst!
Sedan vill jag säga att jag hade en fruktansvärt trevlig jul! Fina människor, fina julsms, fantastisk mat och Bara skitbra julklappar!
Nu i dagarna ska jag jobba och sen bär det av uppåt landet för att fira nyår!
Kommer bli AWESOME!
Justja, sen kan ni ju ta er till Otterstad den 30:e för då är det konsert och Moi ska sjunga ett par låtar!
fredag 21 december 2012
onsdag 19 december 2012
Julklappar!?
Nu ska jag försöka köpa alla mina julklappar på tre timmar.
Allt blir så bra och lugnt när man inte skjuter upp saker och ting, vet ni.
Nej, nu var jag lite överdramatisk...Köpte ju faktiskt några stycken i New York...
Nu några frågor till er som läser:
Vad köper man till sin mamma?
Och sin styvpappa?
..Och styvsyskon?
....Och halvsyskon som får plats i ett kuvert??
....Och mormor?
.....Och kusiner och deras respektive?
........Och annat löst folk man tycker ska ha en julklapp??
XOXO, Thankful for reply.
Have a nice day.
And a Merry Christmas.
And so on.
Allt blir så bra och lugnt när man inte skjuter upp saker och ting, vet ni.
Nej, nu var jag lite överdramatisk...Köpte ju faktiskt några stycken i New York...
Nu några frågor till er som läser:
Vad köper man till sin mamma?
Och sin styvpappa?
..Och styvsyskon?
....Och halvsyskon som får plats i ett kuvert??
....Och mormor?
.....Och kusiner och deras respektive?
........Och annat löst folk man tycker ska ha en julklapp??
XOXO, Thankful for reply.
Have a nice day.
And a Merry Christmas.
And so on.
fredag 14 december 2012
Vecka....47,48....49???
När jag gick i skolan var jag grym på Veckor. Jag visste exakt, och det gjorde livet otroligt enkelt på något vis.
Nu har jag ingen som helst aning!
Så jag vet inte hur många veckor det är kvar av året, jag vet inte när mensen kommer, jag vet inte hur länge sen det var jag kramade min lillebror och jag vet absolut inte vad det var för vecka förra veckan.
Men just den här veckan har varit lite tuff. På olika sätt.
I onsdags sade jag hej då till min katt, som egentligen inte bott med mig de senaste åren, men som jag kommer sakna så otroligt mycket i alla fall.
Han hette Matthias (Först hette han Klara,mitt favoritnamn, tills vi insåg att det var en hankatt). Jag döpte honom till det efter att ha lekt med en söt kille på något kristet möte ute i ingenstans. Jag kommer ihåg att vi åkte fel.
Hur som haver fick katten heta det. Jag har aldrig hört talas om en katt som heter så, men det passade honom så väldans bra.
Jag var fem år när han föddes. Hela hans familj flyttade in till vår lägenhet på fjärde våningen. Och alla fem kattungar fick diarré.
Det bästa var när alla satt i granen så att den svajade och när mamma satte sig i kors och radade upp dem på benen och sjöng "alla snubbar vill ju vara katt" samtidigt som hon guppade med benen.
Han brukade lägga sig runt mitt huvud på kudden när jag skulle sova. Han hade en svart fläck på hakan (och i gommen!!).
Han satt blixtstilla när jag petade i hans näsa med en gaffel för att få bort snorkråkorna. (Ja, jag lade tillbaka gaffeln i lådan utan att diska den)
Han gick med på att skaffa en ny hankatt, Lillen som gick bort för flera flera år sedan. De var varandras motsatser. Lillen var social med allt och alla medan Matthias helst höll sig undan. Lillen var tjock, Matthias var smidig och smärt. Ståtlig. Lillen skaffade ett annat hem på andra sidan älven för att få mer mat medan Matthias alltid var oss trogen.
De fick båda två testa livet på landet i ungefär tre år. Det är jag glad för. När vi flyttade in till stan hade Lillen blivit påkörd och brutit benet och Matthias fick flytta till mormor för att den nya lägenheten var så högt upp och det skulle bli krångligt med all uteaktivitet han krävde. Så jag brukade säga: Jag har en katt men han har flyttat hemifrån.
Sedan blev han elak ett tag. Man kunde knappt klappa honom innan han högg, hårt.
Och så en dag blev han snäll igen och gick ner i vikt. Mycket. Helt plötsligt fanns det inget kvar och i onsdags konstaterades det att det var en tumör. En tumör på min fina fina femtonåriga katt som fortfarande hade fin päls.
Veterinären sade att det syntes att han varit en ståtlig katt under sitt liv. Hon skulle bara veta.
Matthias, du är bäst. Tack för att du stod ut med mig när jag växte upp.
 |
| Har inga bilder på datorn på honom så den här får representera honom. |
tisdag 11 december 2012
Reunion
Den här veckan har varit craaazy i alla bemärkelser som finns.
En gammal lägerpolare kom hit och hälsade på (efter hur många års tjat som helst!!).
Sedan fick vi även hit den sista och fjärde medlemmen i gänget och vi hade så så roligt!
Saken är den att vi egentligen aldrig pratade med varandra på de där lägren. Det var mest så att jag och Snnadraa gick runt på området och hoppades på att hitta dem så att vi kunde få titta på dem lite.
Ja, jag och Snnadraa var "lite smått" förälskade i dessa gossar...vilket de förstod...så de kastade sten på vårt tält.
Det var otroligt häftigt att se hur bra vänner vi kunde vara, och hur många minnen vi kan skratta över trots att det mesta vi gjorde tillsammans var att de kastade något och vi var målen.
I lördags åkte vi runt i timmar utanför Grästorp på jakt efter några andra kompisar och en pulkabacke. Jag fick vända i förvirring ett ANTAL gånger, men stämningen var så go i bilen att jag inte ens kunde bli arg när de övergick till att fullskaligt mobba mig. Visst röt jag till några gånger men jaja.
På kvällen hängde vi i Snnadraas lya och Chandré hittade hennes "dagbok"...
I söndags gjorde vi ett sista tappert försök att åka pulka.
Vi valde Kinnekullebacken....som är gjord för slalomåkning. Men det tänkte ju inte vi på när vi satte oss allra allra högst upp på mina uppblåsbara superpulkor och släppte taget med fötterna flög iväg.
Att kalla det en nära-döden-upplevelse är en underdrift.
Jag tänkte "FUCK THIS!" efter halva backen ungefär och kastade mig åt sidan.
Efter att grabbarna åkt en gång till drog vi oss hem till Chandré och hans rikemanshus med en (25m ^^) pool och bastu. Och vi fick mat och pepparkakor och det var bara så äckligt mysigt.
Att rulla runt i snö efter att ha suttit i en bastu är nog bland det värsta jag gjort! Förrutom att bli förgiftad av Chandrés "vatten" som smakade alkohol/lik.
Har inga bilder på spektaklet because we don't roll like that.
En gammal lägerpolare kom hit och hälsade på (efter hur många års tjat som helst!!).
Sedan fick vi även hit den sista och fjärde medlemmen i gänget och vi hade så så roligt!
Saken är den att vi egentligen aldrig pratade med varandra på de där lägren. Det var mest så att jag och Snnadraa gick runt på området och hoppades på att hitta dem så att vi kunde få titta på dem lite.
Ja, jag och Snnadraa var "lite smått" förälskade i dessa gossar...vilket de förstod...så de kastade sten på vårt tält.
Det var otroligt häftigt att se hur bra vänner vi kunde vara, och hur många minnen vi kan skratta över trots att det mesta vi gjorde tillsammans var att de kastade något och vi var målen.
I lördags åkte vi runt i timmar utanför Grästorp på jakt efter några andra kompisar och en pulkabacke. Jag fick vända i förvirring ett ANTAL gånger, men stämningen var så go i bilen att jag inte ens kunde bli arg när de övergick till att fullskaligt mobba mig. Visst röt jag till några gånger men jaja.
På kvällen hängde vi i Snnadraas lya och Chandré hittade hennes "dagbok"...
I söndags gjorde vi ett sista tappert försök att åka pulka.
Vi valde Kinnekullebacken....som är gjord för slalomåkning. Men det tänkte ju inte vi på när vi satte oss allra allra högst upp på mina uppblåsbara superpulkor och släppte taget med fötterna flög iväg.
Att kalla det en nära-döden-upplevelse är en underdrift.
Jag tänkte "FUCK THIS!" efter halva backen ungefär och kastade mig åt sidan.
Efter att grabbarna åkt en gång till drog vi oss hem till Chandré och hans rikemanshus med en (25m ^^) pool och bastu. Och vi fick mat och pepparkakor och det var bara så äckligt mysigt.
Att rulla runt i snö efter att ha suttit i en bastu är nog bland det värsta jag gjort! Förrutom att bli förgiftad av Chandrés "vatten" som smakade alkohol/lik.
Har inga bilder på spektaklet because we don't roll like that.
 |
| Här är Uskavi, där lägret var. |
torsdag 29 november 2012
Profil
Jag kände att nu är det dags.
Dags för en ny profilbild för att representera mig just nu.
Kollade nämligen igenom de senaste och insåg att de alla såg hyfsat bra ut.
Hujedamej!
Här har vi den nya skönheten. Redigerad av ingen mindre än Isberget* som en gång i tiden mördade Titanic.
*Figurerat namn
Dags för en ny profilbild för att representera mig just nu.
Kollade nämligen igenom de senaste och insåg att de alla såg hyfsat bra ut.
Hujedamej!
Här har vi den nya skönheten. Redigerad av ingen mindre än Isberget* som en gång i tiden mördade Titanic.
*Figurerat namn
tisdag 27 november 2012
Lägenheten
En gång i tiden bodde jag och min ömma moder ensamma i en lägenhet. Eller ja, vi har bott i ett antal lägenheter eftersom vi flyttade ungefär vartannat år under hela min uppväxt.
Hur som HAVER (skriver det uttrycket alldeles för ofta), den sista lägenheten vi bodde i skapade vi särdeles knasiga minnen i.
Idag har vi suttit vid köksbordet och tänkt tillbaka och fnissat över vår egen påhittighet.
Först och främst, när vi flyttade in bestämde jag att jag skulle ha röda väggar i mitt rum. Inte en fondvägg. Allt skulle vara rött.
Det snajsiga med denna lägenheten var att det egentligen var två, med två ingångar, två hallar och två badrum. Så jag hade tre rum för mig själv kan man säga. Toaletten som var ansluten till hallen och låg vägg i vägg med mitt rum, bestämde jag skulle vara rosa. Alla väggar.
Ser ni detta framför er?
Var alla dörrar öppna såg man både toaletten och mitt rum samtidigt. Rosa och rött.
*Facepalm*
Fint av mamma ändå att låta mig välja trots att hon visste att det skulle se fruktansvärt ut.
Förutom fantastiska inredningsval så hittade vi på mycket bus.
En vinter var det ingen snö. Då sprang vi ut på kvällen och sprutade ner områdets utegran med spraysnö.
En sommar var det väldigt torrt ute och gräset var brunt. Då kom vi på idén att man kanske kunde skriva något meddelande med vatten så att det bara blev grönt där vi vattnat. Sagt och gjort sprang vi ut med hinkar och skrev JESUS stort på gräsmattan. (Vi hade en liten helig evangelist-period)
En gång stod det ett flak med ägg utanför dörren. Vad gör man då om inte kastar ut några från balkongen!
Andra saker vi kastat ut från balkongen är kokosnötter och barrande julgranar.
För övrigt brukade vi även stå på balkongen tills läpparna blev blå så att det skulle vara extra gott med lussekatter och varm choklad.
Fin tid!
Men det är fint nu med när man bor i hus och bytt ut silverfiskarna i badrummet mot möss i taket!
måndag 26 november 2012
Åldersnoja
Jag har alltid haft otroligt mycket åldersnoja.
När jag fyllde sex år hade jag panik. Anledningen till den reaktionen var att jag inte längre kunde visa min ålder på en hand. Helt plötsligt var jag tvungen att använda TVÅ händer.
Hur tror ni då det blev när jag skulle fylla elva!? Många, många tårar. Hur skulle livet bli nu!? ELVA år! Hur gör man då!?
Vid tretton kom det igen. Tonåring. Pubertet. Dock kom jag redan i puberteten vid elva, men som trettonåring blev man officiellt tonåring.
Fjorton, panik igen. Fjortis. Funderade över om det var nu det var dags att bli jobbig och bråka med mamma. Det kom aldrig.
Femton, Grov ångest! Byxmyndig!?! Ska jag vara redo för sex nu? Över min döda kropp!! Kroppskontakt är bläää!
Sedan gick åldersnojan över lite grann. Tyckte det var rätt gött att fylla arton. Helt plötsligt fick man göra saker och ta ansvar. Dock önskar jag ibland att mamma kunde göra de flesta av mina livsval åt mig, men hon bara drygar och säger: Du bestämmer själv nu. Bluäääh.
Men nu, nu kommer den nog tillbaka.
Fyller tjugo om en månad.
Såg precis ett foto av Goldie Hawn som typ tjugoåring.
BAJSKORV vad snygg hon var! Så ser inte jag ut nu!! Och jag gillar min kropp!! Jag tycker att den alltid ska se ut så här! Varför måste skinnet bli slappt när jag gillar det fast!?
Whyy whyyy!!!
Och hur tar man vara på en ung kropp egentligen?? Ska man ligga runt? Ska man festa och röka så att kroppen kommer se mer förstört ut när den väl börjar åldras, än vad den annars hade gjort? Det känns ju otroligt korkat, och ändå är det så man visar för andra och sig själv att "man lever".
Eller ska man träna varje dag och äta vegansk kost och ta avstånd från alla sötsaker i världen? För då kommer ju kroppen antagligen se fantastisk ut längre. Men till vilket pris? Eller överdriver jag jobbigheten i detta? Man kanske kommer in i de sunda vanorna?
VAD VET JAG!! Det enda jag vet är att jag alltid vill se ut så som jag gör exakt nu! (Med lite längre hår och bättre hy)
Ja, så kan man ju skrolla ner några cm och se mig som tjugoåring i jämförelse. Helt plötsligt tycker jag inte min bild är lika rolig längre. -.-
När jag fyllde sex år hade jag panik. Anledningen till den reaktionen var att jag inte längre kunde visa min ålder på en hand. Helt plötsligt var jag tvungen att använda TVÅ händer.
Hur tror ni då det blev när jag skulle fylla elva!? Många, många tårar. Hur skulle livet bli nu!? ELVA år! Hur gör man då!?
Vid tretton kom det igen. Tonåring. Pubertet. Dock kom jag redan i puberteten vid elva, men som trettonåring blev man officiellt tonåring.
Fjorton, panik igen. Fjortis. Funderade över om det var nu det var dags att bli jobbig och bråka med mamma. Det kom aldrig.
Femton, Grov ångest! Byxmyndig!?! Ska jag vara redo för sex nu? Över min döda kropp!! Kroppskontakt är bläää!
Sedan gick åldersnojan över lite grann. Tyckte det var rätt gött att fylla arton. Helt plötsligt fick man göra saker och ta ansvar. Dock önskar jag ibland att mamma kunde göra de flesta av mina livsval åt mig, men hon bara drygar och säger: Du bestämmer själv nu. Bluäääh.
Men nu, nu kommer den nog tillbaka.
Fyller tjugo om en månad.
Såg precis ett foto av Goldie Hawn som typ tjugoåring.
BAJSKORV vad snygg hon var! Så ser inte jag ut nu!! Och jag gillar min kropp!! Jag tycker att den alltid ska se ut så här! Varför måste skinnet bli slappt när jag gillar det fast!?
Whyy whyyy!!!
Och hur tar man vara på en ung kropp egentligen?? Ska man ligga runt? Ska man festa och röka så att kroppen kommer se mer förstört ut när den väl börjar åldras, än vad den annars hade gjort? Det känns ju otroligt korkat, och ändå är det så man visar för andra och sig själv att "man lever".
Eller ska man träna varje dag och äta vegansk kost och ta avstånd från alla sötsaker i världen? För då kommer ju kroppen antagligen se fantastisk ut längre. Men till vilket pris? Eller överdriver jag jobbigheten i detta? Man kanske kommer in i de sunda vanorna?
VAD VET JAG!! Det enda jag vet är att jag alltid vill se ut så som jag gör exakt nu! (Med lite längre hår och bättre hy)
 |
| WHAT!?! |
Ja, så kan man ju skrolla ner några cm och se mig som tjugoåring i jämförelse. Helt plötsligt tycker jag inte min bild är lika rolig längre. -.-
söndag 25 november 2012
Beer pong
Igår var det födelsedagsfest för tre pöjkar varav en är min föredetta (sadface) klasskompis!
Några fler expersoner man delat tre år i klassrum med var där och det var otroligt mysigt att träffa dem igen.
Enligt mig själv ägde jag alla på beer pong-turneringen. I verkligheten kan det ha varit så att jag och min lagkamrat Mattias, som jag kallade för katten eftersom min katt heter Matthias (märk olika stavning), åkte ut efter i vår första match.
DOCK låg vi under med fem ölglas när vi hade ett kvar och TOG IGEN DET!! Så suck on that!
Tyckte lite synd om katten som fick dricka allt eftersom jag skulle köra hem. (Bra ursäkt som folk tar på allvar om man inte vill dricka!)
Efter turneringen skulle det spelas sällskapsspel. Är man en person som gärna håller sig till regler och får panik om någon gör fel ska man nog inte spela med fulla människor. Mycket skratt! Mitt lag vann!
Några fler expersoner man delat tre år i klassrum med var där och det var otroligt mysigt att träffa dem igen.
Enligt mig själv ägde jag alla på beer pong-turneringen. I verkligheten kan det ha varit så att jag och min lagkamrat Mattias, som jag kallade för katten eftersom min katt heter Matthias (märk olika stavning), åkte ut efter i vår första match.
DOCK låg vi under med fem ölglas när vi hade ett kvar och TOG IGEN DET!! Så suck on that!
Tyckte lite synd om katten som fick dricka allt eftersom jag skulle köra hem. (Bra ursäkt som folk tar på allvar om man inte vill dricka!)
Efter turneringen skulle det spelas sällskapsspel. Är man en person som gärna håller sig till regler och får panik om någon gör fel ska man nog inte spela med fulla människor. Mycket skratt! Mitt lag vann!
 |
| Jag såg ut typ såhär...samma min hele kvälla' |
lördag 24 november 2012
Hår!.........på huvudet....
Hårinspirationen just nu är inriktad på megalångt hår. Vilket jag inte har. -.-
Bitterheten är stor.
Bitterheten är stor.
 |
| Stort stort stort |
 |
| Färgen, längden....möööh :( |
 |
| Bollar! Älskar bollar! |
 |
| Färgen, längden..igen...möööh |
 |
| rosetten... |
torsdag 22 november 2012
Intressanta blöggs
En liten lista på bloggar jag läser jämt (dagligen..)
Har tänkt göra det här inlägget sedan jag startade den här bloggen ungefär.
Jag är så bra på att få saker gjorda!!
(Har fortfarande inte skickat mina student-tack-kort....Paniiik)
Jajaaaaaa
Det var den här bloggen som introducerade mig till bloggvärlden. Jag började här och jobbade mig utåt. Underbar blogg. Vackra kläder, vintage, färger, sunda kroppsideal och vettiga tankar.
Nina Åkestam
Bodde tillsammans med Niotillfem i New York tills i sommeras ungefär. Skriver om viktiga saker på ett bra sätt så att man förstår! Allt från feminism till ångest till reklam till vad-som-helst!
UnderbaraClara
Jag började mest läsa äldre inlägg hon gjort. Hon var lite argare då och det tyckte jag om. Jag älskar hennes hus och lusläser när det arga kommer fram. Norrländsk och robust är hon. Bestämd!
Love is a letter sent thousands of times
Tumblr full av lööve. Niotillfem länkade till den någon gång. Nu har den inte uppdaterats så mycket det senaste, men det finns mycket att kolla på ändå.
En av mina bästa vänner. Jag läste hennes blogg och bestämde mig för att vi skulle bli vänner.
Eva-lena (Sten)
Hilarious! En annan av mina bästa vänner. Är så lycklig över att hon äntligen har kommit ut med att ha en blogg (efter tre år). Har väntat så länge efter att få länka till den! För alla borde läsa. Hon är så klyftig och flippad! Här är hon Emo-lena:
SmåSmåSakerEnligtSandra
Söstra mi! Klok tjej! Skriver fängslande! Läs!
Mirabilisi
En annan nära vän! Fina bilder! Fina teckningar! Önskar att hon uppdaterade oftare!
LosBlogosMagnificos
En manlig bloggare som är en dear friend. Skriver om träning och annat. *Dåligt samvete över att inte träna*
JazzHanna
En av bäztizarna! Spenderade nästan varje dag i tre år med henne. Mitt musikaliska underbarn!
Hittade den här genom en kommentar på Niotillfem. Föll pläddäsk för hennes sätt att skriva! Så romantisk! Just nu är hon AuPair i London! Read read read!
I(KEA) got 99 problems but a bitch aint one!
Hahaha! Var mest aktuell under den senaste gången IKEA var i blåsväder.
GamlaNyheter
Blev en annan färg på den här. JAJA. Supermysiga korta intervjuer av gamla människor! Så fint.
MonkinoDraw
Konstnär i sina bästa dar! Hittade henne typ denna veckan. Gick igenom hennes inlägg om hårstilar hon haft under åren och nu är jag fast! Vet inte hur ofta hon uppdaterar, men värt att kolla!
Läs och var glad!
Har tänkt göra det här inlägget sedan jag startade den här bloggen ungefär.
Jag är så bra på att få saker gjorda!!
(Har fortfarande inte skickat mina student-tack-kort....Paniiik)
Jajaaaaaa
Storbloggarna!
Elsa BillgrenDet var den här bloggen som introducerade mig till bloggvärlden. Jag började här och jobbade mig utåt. Underbar blogg. Vackra kläder, vintage, färger, sunda kroppsideal och vettiga tankar.
Den andra bloggen jag hittade. Nu är den nog min favorit om jag måste välja. Hon skriver så gråtansvärt fint, har så fina bilder, bor i New York och är så förbannat vacker!
Men den som slår humorinlägg är denna dam! Sedan har hon börjat blanda upp det med riktigt intressanta och viktiga texter om genus, feminism och annat viktigt. Stor girl-crush på henne alltså! Hon har även en snajsig podcast. Lyssna och läs!
Nina Åkestam
Bodde tillsammans med Niotillfem i New York tills i sommeras ungefär. Skriver om viktiga saker på ett bra sätt så att man förstår! Allt från feminism till ångest till reklam till vad-som-helst!
UnderbaraClara
Jag började mest läsa äldre inlägg hon gjort. Hon var lite argare då och det tyckte jag om. Jag älskar hennes hus och lusläser när det arga kommer fram. Norrländsk och robust är hon. Bestämd!
Love is a letter sent thousands of times
Tumblr full av lööve. Niotillfem länkade till den någon gång. Nu har den inte uppdaterats så mycket det senaste, men det finns mycket att kolla på ändå.
She is THE MANREPELLER! Skriver humoristiskt och klokt om mode. Lite komplicerad engelska, men if you're up for the challenge, läs! Knasighet på hög nivå.
En annan rolig profil. Insåg efter ett tag att hon är med i radioprogrammet PP3. Har skrattat högt ett flertal gånger!
Underblogg till Hanapee. Roliga och coola brudar! DJ:s!
Så söta små berättelser om två tänder och deras fisk!
Mina vänner
AsparagusAsLinnéaEn av mina bästa vänner. Jag läste hennes blogg och bestämde mig för att vi skulle bli vänner.
Eva-lena (Sten)
Hilarious! En annan av mina bästa vänner. Är så lycklig över att hon äntligen har kommit ut med att ha en blogg (efter tre år). Har väntat så länge efter att få länka till den! För alla borde läsa. Hon är så klyftig och flippad! Här är hon Emo-lena:
SmåSmåSakerEnligtSandra
Söstra mi! Klok tjej! Skriver fängslande! Läs!
Mirabilisi
En annan nära vän! Fina bilder! Fina teckningar! Önskar att hon uppdaterade oftare!
LosBlogosMagnificos
En manlig bloggare som är en dear friend. Skriver om träning och annat. *Dåligt samvete över att inte träna*
JazzHanna
En av bäztizarna! Spenderade nästan varje dag i tre år med henne. Mitt musikaliska underbarn!
Övriga skitbra bloggar!
FyraKatterHittade den här genom en kommentar på Niotillfem. Föll pläddäsk för hennes sätt att skriva! Så romantisk! Just nu är hon AuPair i London! Read read read!
I(KEA) got 99 problems but a bitch aint one!
Hahaha! Var mest aktuell under den senaste gången IKEA var i blåsväder.
GamlaNyheter
Blev en annan färg på den här. JAJA. Supermysiga korta intervjuer av gamla människor! Så fint.
MonkinoDraw
Konstnär i sina bästa dar! Hittade henne typ denna veckan. Gick igenom hennes inlägg om hårstilar hon haft under åren och nu är jag fast! Vet inte hur ofta hon uppdaterar, men värt att kolla!
Läs och var glad!
måndag 19 november 2012
Bara en fråga
Är det okej att äta tacopaj till frukost?
Egentligen är det ju inte frukosttid nu utan mer lunch/eventuellt brunch??
Så går det när man är uppe till tre och chattar om Oviktigheter och får Psykbryt på hotmail som pissar på mig och skrattar.
Nu ska jag skriva en "lista" så att jag gör det jag ska den här veckan.
För övrigt har min hud påbörjat en strejk mot att jag ska få se normal ut.
Den gillar inte mens och teatersmink.
TOUGH LOVE HUD!
Egentligen är det ju inte frukosttid nu utan mer lunch/eventuellt brunch??
Så går det när man är uppe till tre och chattar om Oviktigheter och får Psykbryt på hotmail som pissar på mig och skrattar.
Nu ska jag skriva en "lista" så att jag gör det jag ska den här veckan.
För övrigt har min hud påbörjat en strejk mot att jag ska få se normal ut.
Den gillar inte mens och teatersmink.
TOUGH LOVE HUD!
lördag 17 november 2012
Friday, Friday!
Ni kan Aldrig gissa vad jag gjorde igår!
Nej, jag var inte på ett uteställe och låtsades ha kul...
Nej, jag hade ingen mysig hemmakväll med familjen...
Nej, jag hade inte spelkväll med polarna...
Nej, jag var inte på bio och såg Breaking Dawn part 2...
Nej, jag låg inte i sängen och läste Fifty Shades of Grey...
Nej, jag var inte på en häftig konsert i någon storstad...
Nej, jag satt inte på toan med akut diarré...
Nej, jag var inte i kyrkan och sjöng...
Det jag hade för mig slår allt detta med hästlängder!
Jag låg på ett köksbord i en vit, typ pappersoverall, med plastpåsar instoppade i brallorna och gristarmar på magen. Det rann utmed magen till ryggen och luktade Wonderful! Låg på detta vis i ca tre timmar.
Då och då kom det in ungdomar i olika åldrar och jag sträckte mig mot dem med min såriga arm och blodet rann från det stora såret i min panna, samtidigt som två zombies åt från mina ben.
För det är så man spenderar vissa fredagkvällar.
Har inga bilder eftersom jag har varken kamera eller "tuff" mobil.
Men här kommer en på hur det ser ut när man somnar med blött hår.
Nej, jag var inte på ett uteställe och låtsades ha kul...
Nej, jag hade ingen mysig hemmakväll med familjen...
Nej, jag hade inte spelkväll med polarna...
Nej, jag var inte på bio och såg Breaking Dawn part 2...
Nej, jag låg inte i sängen och läste Fifty Shades of Grey...
Nej, jag var inte på en häftig konsert i någon storstad...
Nej, jag satt inte på toan med akut diarré...
Nej, jag var inte i kyrkan och sjöng...
Det jag hade för mig slår allt detta med hästlängder!
Jag låg på ett köksbord i en vit, typ pappersoverall, med plastpåsar instoppade i brallorna och gristarmar på magen. Det rann utmed magen till ryggen och luktade Wonderful! Låg på detta vis i ca tre timmar.
Då och då kom det in ungdomar i olika åldrar och jag sträckte mig mot dem med min såriga arm och blodet rann från det stora såret i min panna, samtidigt som två zombies åt från mina ben.
För det är så man spenderar vissa fredagkvällar.
Har inga bilder eftersom jag har varken kamera eller "tuff" mobil.
Men här kommer en på hur det ser ut när man somnar med blött hår.
torsdag 15 november 2012
Fjanterier
Nu ska jag berätta vad jag är livrädd för.
Att bli kär och bli ihop och ha någon som är lika kär tillbaka.
Den tanken gör mig skrämd från vettet om jag ska vara ärlig.
Därför är jag så, så, så glad att jag inte är kär just nu.
Och jag har aldrig haft den där känslan att få känslorna besvarade någon gång, vilket jag antar är en del av rädslan, eftersom jag inte har någon aning om hur det känns.
För när det händer så visst kommer jag vara lycklig uppåt väggarna.
Men det tar ju nästan alltid slut.
Folk som är så kära att man knappt kan titta på dem för att det är som att titta in i solen, de gör också slut.
Och jag vet inte om jag tycker att det är värt att få känna så om det ändå försvinner.
Blir man Så kär, då kommer man också bli Så ledsen.
Usch.
Vill inte, vill inte, vill inte.
Det räcker att ha vänner.
Plus att man slipper den där tillfälliga mentalsjukan, där man varken kan tänka själv eller rationellt!
Att bli kär och bli ihop och ha någon som är lika kär tillbaka.
Den tanken gör mig skrämd från vettet om jag ska vara ärlig.
Därför är jag så, så, så glad att jag inte är kär just nu.
Och jag har aldrig haft den där känslan att få känslorna besvarade någon gång, vilket jag antar är en del av rädslan, eftersom jag inte har någon aning om hur det känns.
För när det händer så visst kommer jag vara lycklig uppåt väggarna.
Men det tar ju nästan alltid slut.
Folk som är så kära att man knappt kan titta på dem för att det är som att titta in i solen, de gör också slut.
Och jag vet inte om jag tycker att det är värt att få känna så om det ändå försvinner.
Blir man Så kär, då kommer man också bli Så ledsen.
Usch.
Vill inte, vill inte, vill inte.
Det räcker att ha vänner.
Plus att man slipper den där tillfälliga mentalsjukan, där man varken kan tänka själv eller rationellt!
 |
| But then again....I might change my mind.... |
onsdag 14 november 2012
9 to 5
Eller inte....mina jobbtider är helt åt skogen om 9 till fem ska vara det "rätta".
Jag har jobbat de senaste dagarna (!)
Jo, det är helt sant faktiskt.
Man kan ju kanske tro att livet är mycket mer spännande när man är hemma och får göra vad man vill men så är icke fallet. Dessa två dagar på jobbet har varit fullspäckade med spänning och äventyr!
Första kvällen gick jag runt i tåget och städade, minding my own business. Sedan skulle jag öppna ena dörren för att kasta ut skräpet och vad händer då?
Dörrarna glider isär och där står en liten pöjk (sjutton, arton år...jag får kalla sådana för små pöjkar). Med hjärtat i halsgropen säger jag: OJ! Hej.
Och han typ flinar och går iväg mycket långsamt med en lång pinne i handen.
Woooot just happened?
Det var så plötsligt så jag hann inte riktigt registrera att det här var sjukt creepy. Så jag gick och dammsugade, och plötsligt öppnar mamma ena dörren:
-Såg du honom?!
-Eh, ja.
-Han smög runt tåget. Fy!
Och DÄR slog det mig att det här var läskigt på riktigt. För han hade gått runt tåget på andra sidan först och sett mig därinne. Och vem vet hur länge!
Jag har otroliga problem med att någon iakttar mig utan min vetskap sedan jag såg the Truman Show i för tidig ålder så här börjar the I'm starting to seriously freak out.
Anywhooo. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den första dagen. Och Gud såg att det var gott (läskigt).
Dagen efter hände något klantigt.
Föraren var snäll och låste dörrarna på tåget när han gick eftersom han hört talas om ynglingen från föregående kväll.
Åh vad snällt!
Så ska jag öppna dörrarna för att gå ut med alla hinkar och diverse prylar man släpar runt på, och inser att det är den förgrömmade vagnen med dörren där man måste hålla i nyckeln eftersom dörrarna stängs så fort man släpper taget. Nyckelhålet sitter över dörren och jag är kort.
Så där står jag med armen i vädret och försöker hinna kasta ut allting innan dörrarna stängs!
Det blir lite krångel med en hink och vips så tappar jag taget om nyckeln, som ramlar rakt ner på marken.
Och dörrarna stängs.
Jag är fast.
Fast i ett förgjordat tåg!!
Jag ringer mamma (såklart)
Bestämmer mig för att hoppa ut genom fönstret. Tyckte väl kanske inte mamma om men.
Väl ute går inte dörren att öppna eftersom vissa dörrar vill göra livet så surt för mig som möjligt! (Och jag tänkte inte på att de andra dörrarna kanske funkar....)
Vad finns det annars att göra än att klättra in igen?
Men det var inte så jobbigt. Jag kände mig mest som en spion på tåguppdrag. Whoop whoop!
Japp, och det var det.
Resten av tiden städade jag...Inte lika spännande.
Jag har jobbat de senaste dagarna (!)
Jo, det är helt sant faktiskt.
Man kan ju kanske tro att livet är mycket mer spännande när man är hemma och får göra vad man vill men så är icke fallet. Dessa två dagar på jobbet har varit fullspäckade med spänning och äventyr!
Första kvällen gick jag runt i tåget och städade, minding my own business. Sedan skulle jag öppna ena dörren för att kasta ut skräpet och vad händer då?
Dörrarna glider isär och där står en liten pöjk (sjutton, arton år...jag får kalla sådana för små pöjkar). Med hjärtat i halsgropen säger jag: OJ! Hej.
Och han typ flinar och går iväg mycket långsamt med en lång pinne i handen.
Woooot just happened?
Det var så plötsligt så jag hann inte riktigt registrera att det här var sjukt creepy. Så jag gick och dammsugade, och plötsligt öppnar mamma ena dörren:
-Såg du honom?!
-Eh, ja.
-Han smög runt tåget. Fy!
Och DÄR slog det mig att det här var läskigt på riktigt. För han hade gått runt tåget på andra sidan först och sett mig därinne. Och vem vet hur länge!
Jag har otroliga problem med att någon iakttar mig utan min vetskap sedan jag såg the Truman Show i för tidig ålder så här börjar the I'm starting to seriously freak out.
Anywhooo. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den första dagen. Och Gud såg att det var gott (läskigt).
Dagen efter hände något klantigt.
Föraren var snäll och låste dörrarna på tåget när han gick eftersom han hört talas om ynglingen från föregående kväll.
Åh vad snällt!
Så ska jag öppna dörrarna för att gå ut med alla hinkar och diverse prylar man släpar runt på, och inser att det är den förgrömmade vagnen med dörren där man måste hålla i nyckeln eftersom dörrarna stängs så fort man släpper taget. Nyckelhålet sitter över dörren och jag är kort.
Så där står jag med armen i vädret och försöker hinna kasta ut allting innan dörrarna stängs!
Det blir lite krångel med en hink och vips så tappar jag taget om nyckeln, som ramlar rakt ner på marken.
Och dörrarna stängs.
Jag är fast.
Fast i ett förgjordat tåg!!
Jag ringer mamma (såklart)
Bestämmer mig för att hoppa ut genom fönstret. Tyckte väl kanske inte mamma om men.
Väl ute går inte dörren att öppna eftersom vissa dörrar vill göra livet så surt för mig som möjligt! (Och jag tänkte inte på att de andra dörrarna kanske funkar....)
Vad finns det annars att göra än att klättra in igen?
Men det var inte så jobbigt. Jag kände mig mest som en spion på tåguppdrag. Whoop whoop!
Japp, och det var det.
Resten av tiden städade jag...Inte lika spännande.
 |
| Misslyckat försök till att se ut som en ninja-spion. |
söndag 11 november 2012
*Kavlar upp ärmarna*
Nu e ja AAAHHHRGGG!
Jag är arg på vissa myndigheter. De kan ta sig i häcken.
Socialen, I'm coming for you!
Andra sketna ställen som bestämmer över människors liv, vänta bara!
Jag har ingen konkret plan än men ni ska veta att jag håller ögonen på er.
Gör ni Ett till felaktigt beslut så kommer det brista.
Valet ligger i era händer.
Ja, det här är ett hot.
Ett hot från alla ni skymfat, placerat hos galningar, skrattat åt, struntat i och aldrig lyssnat på.
Tvi er!
Måtte vildvittrorna ta er!
Jag är arg på vissa myndigheter. De kan ta sig i häcken.
Socialen, I'm coming for you!
Andra sketna ställen som bestämmer över människors liv, vänta bara!
Jag har ingen konkret plan än men ni ska veta att jag håller ögonen på er.
Gör ni Ett till felaktigt beslut så kommer det brista.
Valet ligger i era händer.
Ja, det här är ett hot.
Ett hot från alla ni skymfat, placerat hos galningar, skrattat åt, struntat i och aldrig lyssnat på.
Tvi er!
Måtte vildvittrorna ta er!
fredag 9 november 2012
Först
Plötsligt händer det.....tror jag.
Det kan eventuellt vara så att jag kommit på vad jag vill.
Vad jag vill göra med mitt liv.
Vad som lockar min hjärna till att börja tänka.
Får en konstig känsla av att inte vilja berätta för alltför många människor. Bara några få. För det här vill jag lägga under flera lager tjocktröjor och krampaktigt hålla om så att ingen ser. Så att ingen får samma idé som mig.
SÅ bra tycker jag att det här är, att det lätt skulle kunna bli så att fler vill göra samma sak.
Det är kanske så att ingen annan vill göra det här. Kanske inbillar jag mig för att jag tycker att det är bra när ingen annan egentligen bryr sig. Men jag vill inte ta några risker och ropa ut det till världen.
Anledningen är att jag vill göra det här själv.
Det ska vara Min grej.
Jag gör alltid saker som andra i min närhet gjort förut. Inte för att känna en trygghet i det jag gör, utan för ibland är jag hjärndöd och kan inte komma på bra grejer själv.
Men NU. (Fast det var mamma som såg det först, men hon har ju jobb där hon trivs så hon kommer inte gå före mig i det här)
Nu får jag vara först.
Ska sova på saken några fler nätter..
Det kan eventuellt vara så att jag kommit på vad jag vill.
Vad jag vill göra med mitt liv.
Vad som lockar min hjärna till att börja tänka.
Får en konstig känsla av att inte vilja berätta för alltför många människor. Bara några få. För det här vill jag lägga under flera lager tjocktröjor och krampaktigt hålla om så att ingen ser. Så att ingen får samma idé som mig.
SÅ bra tycker jag att det här är, att det lätt skulle kunna bli så att fler vill göra samma sak.
Det är kanske så att ingen annan vill göra det här. Kanske inbillar jag mig för att jag tycker att det är bra när ingen annan egentligen bryr sig. Men jag vill inte ta några risker och ropa ut det till världen.
Anledningen är att jag vill göra det här själv.
Det ska vara Min grej.
Jag gör alltid saker som andra i min närhet gjort förut. Inte för att känna en trygghet i det jag gör, utan för ibland är jag hjärndöd och kan inte komma på bra grejer själv.
Men NU. (Fast det var mamma som såg det först, men hon har ju jobb där hon trivs så hon kommer inte gå före mig i det här)
Nu får jag vara först.
Ska sova på saken några fler nätter..
onsdag 7 november 2012
Värd info.
Toaletter luktar äckligt.
Jag ser ut som en kycklingbröstad tonårskille när jag har på mig linne och ingen bh.
Morgonandedräkter KAN döda.
När det blir strömavbrott på landet så blir det kvävande mörkt.
Jag ser ut som en kycklingbröstad tonårskille när jag har på mig linne och ingen bh.
Morgonandedräkter KAN döda.
När det blir strömavbrott på landet så blir det kvävande mörkt.
tisdag 6 november 2012
Tänka sig för
Ibland blir man ju bara så ledsen på mänskligheten.
Såg den här bilden på 9gag precis. Fattar inte ens varför jag läser där. Finns så mycket dumt och sexistiskt där så att det inte är sant. Men det är nog en av anledningarna också. Att få full förståelse för hur idiotiska människor det finns där ute.
Hur som haver, denna bild dök upp idag:
Den här bilden är tydligen med i någon kampanj för "Sexual health awareness".
Kul att blanda in lite Facebook grejer och google maps MEN, varför valde de en tjej som bakgrund?
Kunde ju lika gärna varit en lättklädd kille!
Jag blir så trött!
Det finns tillräckligt med sådana här bilder och anklagelser på kvinnor!
Förstår inte skaparna till denna bild att de hade kunnat få lite mer ögonbryn att höjas om det var en man som fick stämpeln som slampa? Ett enkelt byte men det skulle definitivt ha fått en del tankar att börja snurra omedvetet i folks huvuden.
För vi är ju så pissigt vana vid det här. Att det är tjejerna som är slampor.
Nu tycker jag ju inte att någon ska framstå som slampa, men när det ständigt är kvinnor som får stämpeln tycker jag att det lättaste sättet att ändra tankesättet är att byta roller i just sådana här bilder.
Sökte på Sexual Health Awareness Campaign på Google. De första mansbilderna man ser föreställer nakna män som utövar baseball. I ena hörnet är en kondomförpackning där det står "Whatever you're into, make sure it includes a condom"
Här finns ingen skambeläggning överhuvudtaget! Varken i hans pose, trots att han är naken, eller vad det är för budskap bilden och texten förmedlar. Way to go sports-guy! Du kan göra vad piip du vill med de kvinnor/män du träffar och allmänheten bryr sig inte ett skit. Använd en kondom bara, så blir det bra!
Skitkampanj! Ta er i häcken! Sluta gör reklam på folks inpräntade fördomar om könsroller! Rör om i grytan istället!
Såg den här bilden på 9gag precis. Fattar inte ens varför jag läser där. Finns så mycket dumt och sexistiskt där så att det inte är sant. Men det är nog en av anledningarna också. Att få full förståelse för hur idiotiska människor det finns där ute.
Hur som haver, denna bild dök upp idag:
Den här bilden är tydligen med i någon kampanj för "Sexual health awareness".
Kul att blanda in lite Facebook grejer och google maps MEN, varför valde de en tjej som bakgrund?
Kunde ju lika gärna varit en lättklädd kille!
Jag blir så trött!
Det finns tillräckligt med sådana här bilder och anklagelser på kvinnor!
Förstår inte skaparna till denna bild att de hade kunnat få lite mer ögonbryn att höjas om det var en man som fick stämpeln som slampa? Ett enkelt byte men det skulle definitivt ha fått en del tankar att börja snurra omedvetet i folks huvuden.
För vi är ju så pissigt vana vid det här. Att det är tjejerna som är slampor.
Nu tycker jag ju inte att någon ska framstå som slampa, men när det ständigt är kvinnor som får stämpeln tycker jag att det lättaste sättet att ändra tankesättet är att byta roller i just sådana här bilder.
Sökte på Sexual Health Awareness Campaign på Google. De första mansbilderna man ser föreställer nakna män som utövar baseball. I ena hörnet är en kondomförpackning där det står "Whatever you're into, make sure it includes a condom"
Här finns ingen skambeläggning överhuvudtaget! Varken i hans pose, trots att han är naken, eller vad det är för budskap bilden och texten förmedlar. Way to go sports-guy! Du kan göra vad piip du vill med de kvinnor/män du träffar och allmänheten bryr sig inte ett skit. Använd en kondom bara, så blir det bra!
Skitkampanj! Ta er i häcken! Sluta gör reklam på folks inpräntade fördomar om könsroller! Rör om i grytan istället!
Iiiiisss!
Såg en bild på folk som åkte skridskor precis.
Fick ett så oootroooligt sug i magen!
Seriöst så tror jag att jag är kär i konståkning.
Jag föll när jag var sex år, dumpade det vid nio och gick gråtandes, av lycka, tillbaka till ishallen som femtonåring.
Men efter andra året på gymnasiet slutade jag igen.
Jag pallar tydligen bara tre år i taget.
Men nu, NU måste jag åka till ishallen och åka sick-sack bland barn och drömma om en tom ishall och få låtsas att jag faktiskt är bra.
För ingenting får mig att känna mig så avslappnad som is och skridskor.
(Sök på "Ice-skating" på google så är detta den första bilden som kommer upp. Me being laaat....Dock var denna den finaste...)
Fick ett så oootroooligt sug i magen!
Seriöst så tror jag att jag är kär i konståkning.
Jag föll när jag var sex år, dumpade det vid nio och gick gråtandes, av lycka, tillbaka till ishallen som femtonåring.
Men efter andra året på gymnasiet slutade jag igen.
Jag pallar tydligen bara tre år i taget.
Men nu, NU måste jag åka till ishallen och åka sick-sack bland barn och drömma om en tom ishall och få låtsas att jag faktiskt är bra.
För ingenting får mig att känna mig så avslappnad som is och skridskor.
(Sök på "Ice-skating" på google så är detta den första bilden som kommer upp. Me being laaat....Dock var denna den finaste...)
måndag 5 november 2012
You're weird in a weird way
Här kommer en lista över människor jag varken förstår mig på, litar på eller blir misstänksam av.
Folk som:
Folk som:
- Sover utan att tvätta bort sitt smink
- Byter lakan VARJE vecka
- Sover på en enda platt kudde
- Sover i BH/pyjamasbyxor
(Mycket relaterat till sömn eftersom jag strax ska sova)
- Inte fattar mina skämt eller tycker att jag borde tänka innan jag pratar
- Ler EXAKT samma leende på alla kort de är med på
- Tycker om låten "Call me maybe"
- Låtsas vara dummare än vad de är
- Behandlar folk olika beroende på bakgrund
- Inte gillar att prata om mens
- Inte läser böcker
- Lägger ut matbilder på Instagram
- Aldrig bjuder
- Tycker att jag klär mig konstigt
- Inte tycker om efterrätt
 |
| How can you live with yourself, not eating dessert? |
söndag 4 november 2012
Jag borde inte säga det här
What I'm about to say borde jag inte säga, för då kommer det troligtvis hända.
Jag vill bryta något. En kroppsdel.
För jag har aldrig brutit någonting!
Jag har brutit pappas näsa, men det är ju inte min kropp så jag vet inte hur det känns.
Dock är det väl inte smärtan jag vill uppleva utan mest det där med att ha gips.
Helst typ, vänsterarmen, eller något finger på vänsterhanden.
Jag har stukat foten två gånger med en månads mellanrum. Det var inte jättekul och jag gillar att kunna gå.
Anledningen till att jag började med att jag inte borde säga det här är ju för att nu kommer det antagligen hända. Eftersom it's out there now. Out in the universe. Och jag kommer troligtvis inte tycka om att ha ett gips och inte kunna använda min vänstra hand som jag bestämt att det ska vara.
Jag kommer ihåg när jag gick i typ tvåan och en tjej i klassen över mig bröt armen. Hon hoppade höjdhopp från madrassen till marken.
...
Tänker inte kommentera idiotin och det faktum att hon på grund av sin dumhet kanske förtjänade att bryta armen.
Armen var av. Verkligen AV. Den liksom hade en till armbåge. Jag hade aldrig sett något coolare och ambulansen körde in på skolgården för att hämta henne.
Och fy vad jag på något vis önskade att det var jag.
Uppmärksamheten.
Aaah
Jag tänkte även att det dröjer nog inte länge förrän jag bryter något också. Jag menar, konståkning, trädklättring, bergsklättring utan skydd, alla försök att lära mig gymnastik på egen hand. I mean, it's bound to happen!
Men icke.
Jag har snart levt i tjugo år utan att bryta ett skit.
Ville bara dela med mig av denna puckade dröm.
Jag vill bryta något. En kroppsdel.
För jag har aldrig brutit någonting!
Jag har brutit pappas näsa, men det är ju inte min kropp så jag vet inte hur det känns.
Dock är det väl inte smärtan jag vill uppleva utan mest det där med att ha gips.
Helst typ, vänsterarmen, eller något finger på vänsterhanden.
Jag har stukat foten två gånger med en månads mellanrum. Det var inte jättekul och jag gillar att kunna gå.
Anledningen till att jag började med att jag inte borde säga det här är ju för att nu kommer det antagligen hända. Eftersom it's out there now. Out in the universe. Och jag kommer troligtvis inte tycka om att ha ett gips och inte kunna använda min vänstra hand som jag bestämt att det ska vara.
Jag kommer ihåg när jag gick i typ tvåan och en tjej i klassen över mig bröt armen. Hon hoppade höjdhopp från madrassen till marken.
...
Tänker inte kommentera idiotin och det faktum att hon på grund av sin dumhet kanske förtjänade att bryta armen.
Armen var av. Verkligen AV. Den liksom hade en till armbåge. Jag hade aldrig sett något coolare och ambulansen körde in på skolgården för att hämta henne.
Och fy vad jag på något vis önskade att det var jag.
Uppmärksamheten.
Aaah
Jag tänkte även att det dröjer nog inte länge förrän jag bryter något också. Jag menar, konståkning, trädklättring, bergsklättring utan skydd, alla försök att lära mig gymnastik på egen hand. I mean, it's bound to happen!
Men icke.
Jag har snart levt i tjugo år utan att bryta ett skit.
Ville bara dela med mig av denna puckade dröm.
onsdag 31 oktober 2012
USA vs Sverige
Nu är jag hemma efter två mycket intensiva veckor i New Jersey/ New York City.
Det har varit roligt, intressant, läraorikt, jobbigt, underbart, påfrestande och underbart.
Att få höra "Jag älskar dig så mycket" från en underskön tioåring tio gånger per dag har definitivt varit stärkande för självkänslan! Och nästan varje kväll låg vi i hans säng och tittade på Fullt hus och Nanny tills vi somnade.
Jag tänkte göra ett annat inlägg om vad jag och min andra brorsa hade för oss när vi åkte in till Staden, för nu tänkte jag ta upp något mycket viktigare.
Tamponger.
Amerikanska tamponger.
För jag fick ju såklart min blodiga äckel-vecka under tiden. Vilket jag faktiskt borde kunnat räkna ut och tagit med mig eget, men nej. Så planerad är jag icke.
Så jag fick skiten och får akut fråga styvmorsan om hon kan erbjuda mig något skydd.
Det fanns en tampong kvar.
Which is totally fine eftersom jag nu är så vuxen att jag kan använda sådana. Yay.
Så öppnar jag paketet.
Jag har sett dem på TV och alltid undrat varför de amerikanska är tre gånger större än de svenska.
Anledningen är för att de har konstruerat någon slags katapult. (!)
Så att man kan skjuta in torpeden?
Jag aldrig sett något läskigare.
Trycker upp skiten. En tampong plus en kartongrulle. (Kartong!?) Sedan trycker man på en annan grej och tampongskiten skjuts iväg och så tar man ut kartongen.
Så sjukt onödigt!
Och inte miljövänligt!
Köpte ett eget paket (för det finns inte vanliga tamponger!?) och de var i plast.
Så man använder en, sedan slänger man den. Onödiiigt!
Och i min jakt efter något normalt fann jag att vissa hade doft.
Varför i HELA VÄRLDEN skulle en tampong behöva lukta gott!?
De sitter I kroppen!
Bindor, visst jag kan förstå funktionen.
Men en tampong? Kom igen!
Det har varit roligt, intressant, läraorikt, jobbigt, underbart, påfrestande och underbart.
Att få höra "Jag älskar dig så mycket" från en underskön tioåring tio gånger per dag har definitivt varit stärkande för självkänslan! Och nästan varje kväll låg vi i hans säng och tittade på Fullt hus och Nanny tills vi somnade.
Jag tänkte göra ett annat inlägg om vad jag och min andra brorsa hade för oss när vi åkte in till Staden, för nu tänkte jag ta upp något mycket viktigare.
Tamponger.
Amerikanska tamponger.
För jag fick ju såklart min blodiga äckel-vecka under tiden. Vilket jag faktiskt borde kunnat räkna ut och tagit med mig eget, men nej. Så planerad är jag icke.
Så jag fick skiten och får akut fråga styvmorsan om hon kan erbjuda mig något skydd.
Det fanns en tampong kvar.
Which is totally fine eftersom jag nu är så vuxen att jag kan använda sådana. Yay.
Så öppnar jag paketet.
Jag har sett dem på TV och alltid undrat varför de amerikanska är tre gånger större än de svenska.
Anledningen är för att de har konstruerat någon slags katapult. (!)
Så att man kan skjuta in torpeden?
Jag aldrig sett något läskigare.
Trycker upp skiten. En tampong plus en kartongrulle. (Kartong!?) Sedan trycker man på en annan grej och tampongskiten skjuts iväg och så tar man ut kartongen.
Så sjukt onödigt!
Och inte miljövänligt!
Köpte ett eget paket (för det finns inte vanliga tamponger!?) och de var i plast.
Så man använder en, sedan slänger man den. Onödiiigt!
Och i min jakt efter något normalt fann jag att vissa hade doft.
Varför i HELA VÄRLDEN skulle en tampong behöva lukta gott!?
De sitter I kroppen!
Bindor, visst jag kan förstå funktionen.
Men en tampong? Kom igen!
fredag 12 oktober 2012
Yogexatesomoget
yogexatesomoget
Vet ni vad det betyder?
Jag älskar dig så mycket.
Men min lillebror har bara hört hur det låter och det var så han tyckte att det stavades.
På sin fåniga amerikanska brytning säger han det till mig när vi säger hej då på skype.
Yogexatesomoget.
Vet ni vad det betyder?
Jag älskar dig så mycket.
Men min lillebror har bara hört hur det låter och det var så han tyckte att det stavades.
På sin fåniga amerikanska brytning säger han det till mig när vi säger hej då på skype.
Yogexatesomoget.
 |
| Och jag får krama och pussa på honom imorgon!!! |
Lily Allen
It's not fair.
I think you're really mean
I think you're really mean
I think you're really mean
It's not fair
And it's really not okay
It's really not okay
It's really not okay
You're suppose to care
All you do is take
Yeah all you do is take
I think you're really mean
I think you're really mean
I think you're really mean
It's not fair
And it's really not okay
It's really not okay
It's really not okay
You're suppose to care
All you do is take
Yeah all you do is take
tisdag 9 oktober 2012
Vi badar våra pipper hoho jaja!
Jag känner mig för tillfället som den äckligaste och osexigaste människan i världen.
Jag har fått löss.
Ja, LÖSS.
Ni vet det där man får när man går i ettan och hela klassen får det samtidigt?
Sådana, ja.
Jag hittade dem i min kompis huvud förra veckan. Självklart hann de smita över till mig.
Äckliga kräk.
Nu kan man ju fråga sig varför jag delar med mig av detta här. På internet. Offentligt.
Jo, för att alla som rört mig den senaste veckan ska kolla sig!
Har man något smittsamt ska man säga det tycker jag. Vem bryr sig. Ni får väl tycka att jag är ofräsch då, men det tycker ju även jag.
Kamma igenom era små fina huvuden direkt när ni läst detta.
För vare sig ni har det eller inte så kommer det ju klia som satan över hela kroppen på er efter att ha läst detta, så lika bra att kolla.
Sedan är det mycket givande för en vänskapsrelation att titta i varandras hår efter löss, ska ni veta.
Man ska dela sitt äckel med varandra!
 |
| Man får leka Madicken och försöka se på det positivt. |
(Känns otroligt tillfredställande att veta att jag dödar både lusföräldrar och lusbarn just i detta nu. De springer säkert runt i total panik och säger adjö till varandra med flämtande andetag.)
MOHAHAHHAHAHAHHAAAAAAAAAAAAA
måndag 8 oktober 2012
Mia
Det här är bra skit!
Om filmen om hennes liv:
"Hur jag alltid tar rätt beslut i rätt tid. Hur jag reser mig upp och säger ifrån när ingen annan vågar. När det inte känns bra. "Nej", säger jag. Eller "No", för det kan ju hända att det blir så fruktansvärt bra att det blir översatt."
"Du duger som du är, skulle jag säga till min lilla dotter där hon står bakom mig och tittar i spegeln när jag sminkar mig med Exakt rätt nyans på täck-krämen innan ett viktigt möte. Och min lilla dotter skulle titta mig i ögonen och tro på vad jag säger."
lördag 6 oktober 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)